Assisterad befruktning

I de allra flesta människors bild av framtiden ingår att bli mamma eller pappa, men omkring 15 procent av alla svenska par som önskar bli föräldrar upplever att kvinnan inte blir gravid trots försök i ett år eller längre. Därmed fyller paret de medicinska kriterierna för ofrivillig barnlöshet och erbjuds hjälp. När befruktning erbjuds av landsting och privata kliniker med hjälp av olika tekniker är det inte svårt att se föräldraskap som en rättighet. Embryot, det blivande barnet, är inte längre en varelse, en individ med autonomi och integritet, utan ett objekt som i bästa fall får växa och tas emot av sin familj eller i andra fall blir till avfall, fryses ner till senare användning eller slutar som forskningsmaterial. Kan man tala om en rättighet att företa experiment på mänskliga embryon för vetenskapliga syften och forskningsändamål? Hur tänker kyrkan? Vi har samlat svaren på de vanligaste frågorna här, men hittar du inte svar på din fråga, kontakta oss på info@respektlivet.nu.

Vad menas med assisterad befruktning?

SVAR:

Assisterad befruktning är ett samlingsnamn för de olika medicinska behandlingar som tillhandahålls för att nå graviditet. Gemensamt för metoderna är att könsceller hanteras utanför kroppen. Könscellerna kan vara parets egna eller donerade.

Vad finns det för behandling vid ofrivillig barnlöshet?

SVAR:
  • Ovulationsstimulering. Behandlingen ges till de kvinnor som har problem med ägglossning vid glesa eller uteblivna menstruationer. Tabletter med den verksamma substansen klomifen eller injektioner med follikelstimulerande hormon (FSH) påverkar äggen att mogna och lossna. Behandlingen utförs av specialistläkare med inriktning på infertilitet både på privata kliniker och på sjukhus.
     
  • Insemination. Om det visar sig att kvinnan har normal ägglossning och mannen har normal spermieproduktion finns det olika metoder som hjälper spermierna och ägget att mötas. Vid insemination lägger man in en tunn plastslang genom livmoderhalsen med mynningen i livmodern, och sprutar in sperman till livmodern för att ge spermierna kortare väg till ägget. Insemination med makes eller sambos spermier kan göras både på privata kliniker och på offentliga sjukhus. Om mannen saknar spermier finns det möjlighet att hjälpa kvinnan att bli gravid med hjälp av någon annan mans spermier (givarinsemination).
     
  • Äggdonation. Om kvinnan saknar fungerande äggstockar kan hon få en annan kvinnas ägg.
     
  • Provrörsbefruktning (in vitro-fertilisering eller ivf). Befruktning sker utanför kvinnans kropp. Behandlingen börjar med att kvinnans äggstockar stimuleras med två hormoner, FSH, follikelstimulerande hormon, och hCG, koriongonadotropin. Därefter hämtas äggen ut genom att läkaren punkterar äggblåsorna med en tunn nål som suger ut äggcellerna. Befruktningen sker i ett provrör eller snarare ett glaskärl som kallas petriskål, och efter två till tre dagar kan ett befruktat ägg sättas in i livmodern med hjälp av en kateter (tunn plastslang). För att embryot skall fastna och börja växa måste kvinnan ta ett nytt hormon, progesteron, fram till åttonde graviditetsveckan. En annan variant av provrörsbefruktning, som används vid cirka hälften av alla ivf-behandlingar, görs om mannen har dålig spermieproduktion. Det kallas intracytoplasmatisk spermieinjektion (ICSI) och innebär att en enstaka spermie sprutas in i äggcellen med en mikroinjektion. Provrörsbefruktning kan även ske med donerade ägg eller spermier.
     

Vad säger lagen om assisterad befruktning?

SVAR:

I Sverige regleras assisterad befruktning av lagen om genetisk integritet m.m. (2006:351). Donerade könsceller är endast tillåtna om donatorn är myndig. Sedan 2016 är det inte endast gifta kvinnor eller kvinnor i ett samboförhållande som kan få assisterad befruktning, utan även ensamstående kvinnor. Det är förbjudet att använda både donerade ägg och spermier samt att behandla kvinnor efter klimakteriet. Det är också förbjudet att en annan kvinna bär barnet under graviditeten (surrogatmoderskap) och att använda sperma från avliden givare. 

Homolog ivf-behandling (med parets egna könsceller) tillåts både på offentliga sjukhus och privata kliniker. Heterolog ivf-behandling (med ägg eller sperma från donator) tillåts endast på offentliga sjukhus.

Föräldrabalken säger att en kvinna som föder ett barn som tillkommit genom äggdonation från en annan kvinna skall anses vara barnets moder. Om barnet tillkommit genom spermiedonation skall moderns make eller sambo, som lämnat samtycke, anses vara barnets andra förälder. Är kvinnan inte gift eller sambo blir hon ensam förälder. Barn som tillkommer antingen genom spermie- eller äggdonation har rätt att veta givarens identitet, som skall antecknas i sjukhusjournalen och bevaras i 70 år, men det finns ingen plikt för föräldrarna att tala om för barnet att det har en annan genetisk förälder.

Vad händer med överblivna embryon?

SVAR:

Lagring av embryon regleras av lagen om genetisk integritet m.m. (2006:351), som fastslår att överblivna embryon endast får lagras i fem år. Vidare får försök i forsknings- eller behandlingssyfte på embryon endast göras längst till och med fjortonde dagen efter befruktningen. Om ett befruktat ägg har varit föremål för försök i forsknings- eller behandlingssyfte, får ägget inte föras in i en kvinnas kropp.

Fler frågor