Vad säger lagen om assisterad befruktning?

Svar:

I Sverige regleras assisterad befruktning av lagen om genetisk integritet m.m. (2006:351). Donerade könsceller är endast tillåtna om donatorn är myndig. Sedan 2016 är det inte endast gifta kvinnor eller kvinnor i ett samboförhållande som kan få assisterad befruktning, utan även ensamstående kvinnor. Det är förbjudet att använda både donerade ägg och spermier samt att behandla kvinnor efter klimakteriet. Det är också förbjudet att en annan kvinna bär barnet under graviditeten (surrogatmoderskap) och att använda sperma från avliden givare. 

Homolog ivf-behandling (med parets egna könsceller) tillåts både på offentliga sjukhus och privata kliniker. Heterolog ivf-behandling (med ägg eller sperma från donator) tillåts endast på offentliga sjukhus.

Föräldrabalken säger att en kvinna som föder ett barn som tillkommit genom äggdonation från en annan kvinna skall anses vara barnets moder. Om barnet tillkommit genom spermiedonation skall moderns make eller sambo, som lämnat samtycke, anses vara barnets andra förälder. Är kvinnan inte gift eller sambo blir hon ensam förälder. Barn som tillkommer antingen genom spermie- eller äggdonation har rätt att veta givarens identitet, som skall antecknas i sjukhusjournalen och bevaras i 70 år, men det finns ingen plikt för föräldrarna att tala om för barnet att det har en annan genetisk förälder.

Från och med den 1 januari 2019 kommer nya bestämmelser att gälla. Då blir det tillåtet att utföra assisterad befruktning där varken ägg eller spermier kommer från någon av föräldrarna, vilket även öppnar för embryodonation. Fler vårdinrättningar kommer också få tillstånd att utföra assisterade befruktningar där donerade könsceller krävs. Nya regler införs också för personer som får barn efter att någon av eller båda föräldrarna har ändrat könstillhörighet, så att en man som föder ett barn skall anses som far till barnet och att en kvinna som bidrar med sina spermier till ett barns tillkomst skall anses som mor till barnet.