Vad säger lagen i Sverige?

Svar:

Dödshjälp är enligt svensk lag uttryckligen förbjudet. Likaså är det brottsligt att hjälpa någon att ta sitt liv. Regeringen tog ställning i frågan 1997 då man i en skrivelse (dir. 1997:147) klargjorde att läkarnas uppgift är att rädda liv. Det är förbjudet att döda obotligt sjuka eller skadade, också om det sker på patientens begäran. Endast åtgärder för att åstadkomma en värdig död får vidtas, till exempel att ge smärtstillande medel för att minska lidande, och att avstå eller avbryta livsuppehållande behandling när det är betungande för patienten. Man förutser och accepterar döden som en trolig konsekvens, men avser den inte. 

Socialstyrelsens handbok (från 2011) om livsuppehållande behandling i livets slutskede fastslår, att ingen anställd inom vården får "sätta in åtgärder som syftar till att patienten ska avlida, även om patienten själv vill det". Vidare säger handboken, att sjukvårdens främsta uppgift är att värna om liv, och att de som arbetar inom sjukvården i första hand slå vakt om patientens liv, i överensstämmelse med denna princip. Sjukvårdens uppgift är inte att påskynda eller förlänga döendet utan att hjälpa den sjuke att få avsluta sitt liv med så lite smärta och ångest och under så värdiga och lugna former som möjligt. 

Svenska Läkaresällskapets etiska riktlinjer vid ställningstagande om att avstå från eller avbryta livsuppehållande behandling (2007) säger att man i samband med avslutande av livsuppehållande behandling måste se till att patienten erbjuds adekvat palliativ vård*, oavsett om patienten befinner sig i livets slutskede eller önskar avsluta livsuppehållande behandling av en sjukdom.


* Palliativ vård är en form av vård som specialiserar sig på att aktivt lindra sjukdomsbesvären i ett skede där sjukdomen inte längre svarar på botande behandling. Man erbjuder patienten helhetsvård när kontroll av smärta eller symptom och problem av psykologisk, social och existentiell art är av största vikt. Den palliativa vårdens mål är att uppnå bästa möjliga livskvalitet för patienten och dennes familj i livets slutskede. Tonvikten läggs på att lindra smärta, ångest och att bemöta patientens existentiella och andliga frågor i ett helhetsperspektiv.