Surrogatmoderskap

Längtan efter att få barn är bland de kraftfullaste känslorna en människa kan uppleva. I en värld där infertilitet blir allt vanligare, växer acceptansen för metoder som erbjuder snabba lösningar. Samtidigt får vi fundera över om tekniska innovationer verkligen gynnar alla parter eftersom de kan medföra risker för kvinnans hälsa, användas för att kunna välja bort små, små människoliv och innebära att en kvinna bär och föder ett barn för att tillfredsställa någon annans barnlängtan.

Klicka på +-tecken för att få svar på frågorna.

Vad är surrogatmoderskap?

SVAR:

Surrogatmoderskap, ibland även kallat värdmoderskap eller surrogatmödraskap, innebär att en kvinna blir gravid åt någon annan. Efter förlossningen lämnas barnet till de beställande föräldrarna.

Vem är barnet släkt med?

SVAR:

Barnet kan ha upp till fem föräldrar. Kvinnan som donerar ägget är barnets genetiska mamma. Mannen som donerar sperman är barnets genetiska pappa. Surrogatmamman bär på barnet under graviditeten och är barnets biologiska mamma. Det beställande paret blir barnets juridiska föräldrar. Oftast används en utomstående äggdonator och spermier från det beställande paret, men ibland kommer både ägg och spermier från det beställande paret. Det är väldigt sällan att surrogatmammans egna ägg används.

Svenska par, som får barn genom surrogatmoderskap, måste använda sig av mannens könsceller för att knyta barnet juridiskt till pappan genom en faderskapsfastställelse.

I Sverige har barn rätt att vid 18 års ålder få information om sitt genetiska ursprung och det är föräldrarnas ansvar att informera barnet om hur det kommit till.

Vad finns det för former av surrogatmoderskap?

SVAR:

Vid traditionellt surrogatmoderskap, även kallat partiellt surrogatmoderskap, är barnet genetiskt släkt med den beställande pappan och surrogatmamman, dvs. pappans spermier används för att befrukta surrogatmammans ägg.

Vid fullständigt surrogatmoderskap befruktas ett donerat ägg och inplanteras i en surrogatmammas livmoder. Ägget kan också komma från den beställande mamman. Befruktningen av ägget sker genom konstgjord befruktning.

Finns det medicinska risker med surrogatmoderskap?

SVAR:

Surrogatmoderskap kan lätta fattiga kvinnors ekonomiska problem men kvinnorna vet ofta lite om riskerna och får sällan vara med och fatta viktiga medicinska beslut som rör graviditeten. Surrogatmamman är den som bär ensam alla risker för graviditet och förlossning, även om hon oftast får täta och noggranna läkarkontroller under graviditeten. Ibland placeras flera embryon i livmodern för att maximera chansen att hon blir gravid, med fosterreduktion till följd. Flerbördsgraviditeter kan leda till för tidig födsel, förlossningsskador eller inlärningssvårigheter och att kvinnan får högre risk för komplikationer som högt blodtryck, diabetes eller blödningar. Vid graviditet efter äggdonation finns en ökad risk för blödningar i tidig graviditet, graviditetshypertoni och havandeskapsförgiftning.

Äggdonatorn, som kan vara surrogatmamman eller en annan kvinna, tar risken för hormonstimulering vid äggdonationen, vilket kan medföra visst obehag som svullnad och huvudvärk. Ibland kan överstimulering förekomma och kvinnan kan då behöva läkarvård pga. infektion eller blödning. Det finns även studier som pekar på förhöjd risk för bröstcancer efter hormonbehandling.

Även riskerna för barnet ökar något vid provrörsbefruktning. Jämfört med en naturlig graviditet är det ökad risk för missfall, för tidig födsel, låg födelsevikt och flerbörd. Vid flerbörd görs ofta fosterreduktion då ett eller flera foster aborteras så att endast ett återstår, vilket även innebär risker för foster som får fortsätta leva. Det finns också en något ökad risk för missbildningar hos barnet.

Fler frågor