Hur är rättsläget för surrogatmoderskap?

Svar:

I nästan alla länder betraktas surrogatmamman som barnets juridiska mor eftersom hon bär och föder det. Om hon är gift är hennes man juridisk far till barnet. Efter förlossningen måste surrogatmamman, ibland tillsammans med sin man, ge barnet bort till adoption. De beställande föräldrarna måste adoptera barnet genom en närståendeadoption – även om befruktningen gjorts med deras könsceller och de är barnets genetiska föräldrar.

 

Den svenska regeringen beslöt 2018 att surrogatmoderskap inte bör tillåtas pga. risken att kvinnor utsätts för påtryckningar. Det finns ingen svensk lagstiftning om det men enligt utredningen Olika vägar till föräldraskap (SOU 2016:11, s. 361), "anses det följa av regleringen om assisterad befruktning [främst i 6 och 7 kap. lagen (2006:351) om genetisk integritet m.m.] att det inte är tillåtet att utföra assisterad befruktning inom den svenska hälso- och sjukvården i syfte att genomföra ett surrogatarrangemang". Samma lag förbjuder att könsceller förs ut ur Sverige för surrogatarrangemang. Däremot kan socialnämnden (familjerätten) medverka vid fastställandet av faderskap när ett barn föds av en surrogatmamma och inte rest hem ännu. I Sverige anses kvinnan som föder barnet vara dess mor (föräldrabalken §1 kap 7) vilket bekräftas av "mater est-regeln". Här har barnet även rätt att vid 18 årsålder få information om sitt genetiska ursprung. Det är föräldrarnas ansvar att möjliggöra information om barnets genetiska ursprung.

Europaparlamentet fördömer surrogatmoderskap "såsom stridande mot kvinnans människovärde, eftersom hennes kropp och dess reproduktiva funktioner utnyttjas som en handelsvara. Parlamentet anser att surrogatmoderskap – som innebär att förökningsförmågan, framför allt hos utsatta kvinnor i utvecklingsländerna, utnyttjas och att människokroppen används för ekonomisk eller annan vinning – skall förbjudas och i brådskande ordning behandlas i instrument för de mänskliga rättigheterna". (Europaparlamentets resolution från den 17 december 2015 om årsrapporten om mänskliga rättigheter och demokrati i världen 2014 och Europeiska unionens politik på området (2015/2229(INI)).

FN fördömde surrogatmoderskap 2015 och kallade det en företeelse som "undergräver kvinnans mänskliga värdighet eftersom hennes kropp och dess reproduktiva funktioner används som en handelsvara". Enligt FN:s konvention om barnets rättigheter § 7 har "barnet rätt, så långt det är möjligt, att få veta vilka föräldrarna är och bli omvårdat av dem".