Organdonation efter dödshjälp fortsatt omdiskuterat

19 april 2017
Att vävnad och organ doneras från människor som fått dödshjälp förekommer både i Belgien och Nederländerna samt i Kanada, där dödshjälp är tillåtet sedan förra året. I en ny artikel i vetenskapstidskriften the Journal of the American Medical Association räknar de sex artikelförfattarna ut hur många fler organ som skulle kunna doneras efter dödshjälp.

I artikeln genomgås 43 kända fall av organdonation efter dödshjälp i Belgien och Nederländerna. Faktaunderlaget i artikeln sammanställdes i augusti 2016 och man använde data från 2015 från Belgien för att beräkna, hur många fler donatorer dödshjälpspatienter skulle kunna resultera i. Sedan artikeln skrevs har även Kanada börjat tillåta dödshjälp, och så sent som i slutet av mars framkom det, att 26 avlidna efter dödshjälp (av totalt 338) blivit organ- eller vävnadsdonatorer hittills, enbart i provinsen Ontario. Läs mer >>

JAMA-artikeln slår fast, att alla som vill bli organdonatorer efter dödshjälp måste dö på sjukhus, och att donationen sker minuterna efter att den dödliga injektionen getts och hjärtat slutat slå. Organen är därför ofta i mycket gott skick jämfört med organ från donatorer, som ger organ efter konstaterad hjärndöd, då organen ibland utsätts för syrebrist. Artikelförfattarna kommer fram till att runt 10 procent av alla dödshjälpspatienter borde kunna bli ”potentiella donatorer och ge åtminstone ett organ”; resten bedöms vara för sjuka eller för gamla. Hade alla i den gruppen gett samtycke till att donera skulle det ha resulterat i 684 hela organ enbart i Belgien under 2015, enligt artikelförfattarna. Totalt 1 288 patienter stod på väntelistan för organ i Belgien det året, enligt artikelförfattarna.

Alex Schadenberg, från den kanadensiska organisationen Euthanasia Prevention Coalition, varnar för att förespråka organdonation i samband med dödshjälp. Han menar att det riskerar att öka pressen på människor att välja dödshjälp eftersom det framstår som en god gärning.

– Det handlar om att man gör dödshjälp till en socialt bra gärning, säger han till nyhetstjänsten LifeSiteNews. Och motsatsen till det finns i framtiden: om man säger nej till dödshjälp, så blir frågan, varför man är så självisk, påpekar han vidare. Han pekar på en annan forskningsartikel från tidigare i år, där det beräknades att Kanada så småningom kommer att kunna spara 139 miljoner kanadensiska dollar i sjukvårdskostnader varje år, om kanadensarna börjar begära dödshjälp i samma utsträckning som i Nederländerna och Belgien. Läs mer >>

– Om man varken vill spara pengar åt regeringen eller vill donera sina organ, så kommer man att framstå som självisk, förutspår han.

Alex Schadenberg framhåller även det konstant ökande antalet fall av dödshjälp i Nederländerna, en ökning han befarar inte går att hejda längre. Han menar att ökningstakten riskerar att tillta än mer om dödshjälp dessutom kopplas till något positivt som organdonation.

Källor: The Journal of the American Medical Association (www.jamanetwork.com) och LifeSiteNews (www.lifesitenews.com)


Utskriftsvänlig version           Tipsa en vän