Ingen ökning av infertilitet globalt, enligt WHO

09 januari 2013
Global förekomst av infertilitet har varit relativt stabil mellan 1990 och 2010, enligt en WHO-studie som sammanställt uppgifter från 277 nationella undersökningar i 190 länder.

En studie av Världshälsoorganisationen WHO uppskattar att det 2010 totalt fanns 48,5 miljoner par som inte kunde få barn. WHO fann att 1,9 procent av kvinnor i åldern 20-44 år som ville ha barn inte lyckats få sitt första levande födda barn och att 10,5 procent av kvinnor som tidigare fött inte kunnat få ett barn till efter fem års försök. Jämfört med 1990 hade infertiliteten minskat med 0,1 procent respektive 0,4 procent. Studieförfattarna skriver i facktidskriften PLOS Medicine att "oberoende av befolkningstillväxt och global nedgång i födelsetal fann vi få tecken på förändringar i infertilitet över två decennier. Det krävs ytterligare forskning för att identifiera de etiologiska [förklaring av sjukdomars orsak och uppkomst] orsakerna till dessa mönster och trender".

Ett tydligt undantag i den allmänna utvecklingen förekom i Afrika söder om Sahara, där infertiliteten fallit markant. Studiens huvudförfattare Gretchen Stevens från Institutionen för hälsovetenskap och statistik vid WHO föreslår, att en minskning av sexuellt överförbara sjukdomar – vilka kan orsaka infertilitet om de lämnas obehandlade – samt förbättrad förlossningsvård kan ha bidragit till nedgången.
– En av våra hypoteser är att beteendeförändringar, som har kommit till stånd till följd av hivepidemin, faktiskt kan ha bidragit till att minska infertiliteten, säger hon till den australiensiska nättidningen The Conversation.

Central- och Östeuropa samt Centralasien hade relativt hög förekomst av sekundär infertilitet, vilket studieförfattarna förknippar med många och osäkra aborter, som kan orsaka komplikationer som påverkar fertilitet.

Forskarna definierade infertilitet som att inte kunna få ett levande fött barn efter fem års försök, vilket skiljer sig från den gängse kliniska definitionen: att misslyckas att bli gravid efter minst 12 månaders försök. Författarna förklarar att deras definition gjort det möjligt att urskilja förekomsten av infertilitet från hundratals undersökningar om födslar, relationer, fertilitet och preventivmedel. Få undersökningar har undersökt hur länge en kvinna har försökt bli gravid eller samlat tillförlitliga uppgifter om missfall, abort eller sjukdomshistoria.
– Vi kan beräkna förekomsten av infertilitet från hundratals demografiska undersökningar med vår definition, medan endast en handfull befolkningsundersökningar mäter infertilitet med hjälp av den vanliga kliniska definitionen, förklarar Gretchen Stevens.

Jeremy Thompson, docent i pediatrik och reproduktiv hälsa vid universitetet i Adelaide, är förvånad att infertiliteten har förblivit stabil trots dramatisk ökning av fetma och typ 2-diabetes de senaste decennierna.
– Alla dessa störningar i ämnesomsättningen påverkar fertiliteten, säger han till The Conversation. Trots det fann studien inga belägg för oron över att fler äldre kvinnor som vill få barn och miljöfaktorer som påverkar spermiekvaliteten i höginkomstländer kan ha bidragit till att minska fertiliteten i rika länder.

Källor: BioNews (www.bionews.org.uk) och The Conversation (theconversation.edu.au)