Europadomstolen dömer om "felaktig födelse"

27 augusti 2014
Den europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna dömde under sommaren i två fall av s.k. "felaktig födelse" efter påstådd felbehandling inom mödravården som lett till att barn inte aborterats utan i stället föddes med funktionsnedsättning.

Den senaste domen, A.K. v. Lettland (nr. 33011/08), gällde en kvinna från Lettland som 2002 när hon var 40 år gammal födde en dotter med downs syndrom. Hon hävdade inför Europadomstolen att hon nekats fosterdiagnostik, som skulle ha visat att flickan hade en genetisk avvikelse och gett henne möjlighet att välja abort. Dessutom klagade hon över att Lettlands domstolar inte dömt hennes gynekolog för försummelse och därmed hade underlåtit att fastställa att hennes rätt till respekt för privatlivet hade överträtts.

De lettiska domstolarna hade avvisat kvinnans skadeståndsanspråk med hänvisning till att fosterdiagnostik inte hade genomförts eftersom hon inte hade infunnit sig till undersökningen, och dessutom inte informerat sin läkare om risken för genetisk sjukdom inom familjen då hennes äldste son har schizofreni. Domstolarna fann att kvinnan inte kunde anses tillhöra någon högriskgrupp enbart pga. ålder och att det inte fanns något orsakssamband mellan att dottern föddes med downs syndrom och den uteblivna fosterdiagnostiken.

Europadomstolen fastställde att en gravid kvinnas beslut att fortsätta graviditeten eller inte faller under skyddet för privatliv och autonomi, enligt § 8 i den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna. Det här fallet, menade domstolen, berörde inte kvinnans beslut om fortsatt graviditet, utan snarare huruvida hon hade försetts med nödvändig information och om hennes sjukvård följde landets lagstiftning. Domstolen dömde Lettland att betala kvinnan drygt 10 000 euro i skadestånd för att hon förvägrats lämplig vård men avslog skadeståndskraven för hur fallet behandlats av Lettlands domstolar, samt för förlorade intäkter pga. av vård av barnet och för ekonomiskt bidrag till vården.

Domstolen dömde även i fallet M. P. v Rumänien (no. 39974/10, 15/04/2014), från ett föräldrapar till en pojke, som kommit till med hjälp av ivf och som trots läkarens försäkran om ett friskt barn, föddes utan skenben. Paret menar att barnets rätt till liv åsidosattes eftersom han föddes med funktionshinder pga. läkarens försumlighet och att deras rätt till skydd för privat- och familjeliv kränktes genom att de fick ett funktionshindrat barn. Skadeståndskraven gällde "felaktigt liv" och "felaktig födelse". Domstolen avstod från att besluta om den påstådda "rätten" för ett funktionshindrat barn "att inte födas, eller att inte vara resultatet av en läkares misstag, eller att leva och vara frisk, utan lidande som resultat av någon annans vårdslöshet".

Domstolen gav föräldrarna rätt i deras önskemål att få ett barn utan genetisk sjukdom gäller deras privat- och familjeliv enligt artikel 8 i Europakonventionen, men konstaterade att Rumäniens myndigheter redan hade erkänt den påstådda kränkningen och gett dem upprättelse.

I båda fallen deltog den internationella juristorganisationen European Centre for Law and Justice (ECLJ) som tredje part och inkom med skriftliga yttranden. ECLJ konstaterar att det är ovanligt och anmärkningsvärt att domstolen avstår från att behandla den kontroversiella, ideologiska frågan om att få välja bort barn, och i stället lämnar beslutet till nationella myndigheter. Enligt ECLJ vill Europadomstolen därmed undvika kontroverser och visa respekt för subsidiaritetsprincipen.

Källa: ECLJ (eclj.org)