Verklig kostnad för fertilitetsbehandling beräknad av danska forskare

10 mars 2014
Danska forskare har för första gången grundlig undersökt vad det kostar att bli gravid med fertilitetsbehandling.

I Danmark erbjuds gratis fertilitetsbehandling till ensamstående kvinnor och par utan barn innan kvinnan fyllt 40 år, vilket kostar den offentliga vården i genomsnitt 76 413 danska kronor (ca 90 000 kr) varje gång behandlingen resulterat i ett nyfött barn. I det ingår alla kostnader i samband med fertilitetsbehandlingen – från läkemedel, plasthandskar och petriskålar till löner, vatten och värme.
– Vi har även räknat med kostnaden för alla fertilitetsbehandlingar som inte resulterar i ett barn. Det visar hur mycket samhället i genomsnitt betalar varje gång en fertilitetsbehandling lyckas, säger Lone Schmidt, docent vid institutionen för folkhälsovetenskap vid Köpenhamns universitet, till den danska nyhetstjänsten Videnskab.dk.

Enligt Lone Schmidt är det första gången som man så noggrant har undersökt vad det faktiskt kostar samhället att skapa barn med hjälp av fertilitetsbehandling. Hon anser att även om 76 413 kr kan låta mycket, är det trots allt relativt lågt.
– Om man jämför med kostnaden för fertilitetsbehandlingar i andra länder är detta relativt billigt. Samtidigt måste man också komma ihåg att de barn som kommer till världen blir skattebetalare, som kommer att bidra ekonomiskt till samhället under sin livstid. Sett ur detta perspektiv verkar 76 000 kr som en mycket bra investering, säger Lone Schmidt.

I studien, som publicerats i facktidskriften Acta Obstetricia et Gynecologica Scandinavica (DOI: 10.1111/aogs.12293), har forskarna följt 739 infertila par i fem år efter att de först påbörjade fertilitetsbehandling vid en offentlig klinik.
– Det finns olika sätt för konstgjord befruktning, och om en behandling inte fungerar provas oftast något annat. Därför har vi följt alla dessa par och tagit reda på vilken behandling de har gått igenom innan de har fått barn eller kanske gett upp, säger professor Terkel Christiansen, hälsoekonom vid Syddansk universitet i Odense.

Forskarnas beräkningar baserades bland annat på observationer om hur lång tid varje steg i en fertilitetsbehandling tog, till exempel att befrukta ett ägg, eller för en sekreterare att skicka svaret till blivande föräldrar.
– Det har gjorts tidsstudier för varje steg i behandlingen, vi vet hur långt detta skede i genomsnitt är för en läkare, en sjuksköterska, en laboratorieskötare, sekreterare, eller vem som är ansvarig, förklarar Lone Schmidt.

Därmed kunde klinikens lönekostnader beräknas separat för varje par, liksom priset på engångssprutor, petriskålar, hormonterapi och liknande genom att studera fakturorna som betalades av fertilitetskliniken. De indirekta kostnaderna inkluderar hyra för klinikens lokaler, vatten, värme och andra omkostnader för att driva ett sjukhus.
– Tekniskt sett är det lite ovanligt att vi också tar upp indirekta kostnader i våra beräkningar, men vi tror att det är en styrka i studien. Gemensamma kostnader för att driva ett sjukhus har tilldelats individuella par i studien, beroende på hur många besök de hade på fertilitetsavdelningen, förklarar Terkel Christiansen.

Källa: Kristelig Dagblad (www.etik.dk)