Öppenhet kring psykiska problem efter abort allt vanligare i Danmark

10 mars 2015
Enligt den danska hjälporganisationen Mødrehjælpen, efterfrågor många kvinnor mer öppenhet kring att abort kan leda till psykiska problem som skuld, tvivel och depressiva tankar, som ofta är tabubelagda.

Att abort kan få stora negativa konsekvenser senare i livet vittnar nästan 6 000 kvinnor och män om, som delat med sig av sina personliga berättelser om hur de påverkats negativt av abort till den internationella organisationen Silent No More, som finns i 17 länder.

Enligt Ulla Krogager, projektchef för Mødrehjælpens stödsamtal vid abort, handlar 20 procent av de förfrågningar organisationen får angående stödsamtal om psykiska reaktioner efter en abort:
– Symptomen kan vara skuld, tvivel och depressiva tankar. Men det är tabubelagt. Kvinnorna tycker inte att de får vara ledsna, och kanske beror det också på omgivningens hållning, som säger ”du har själv valt det”. Man måste våga säga att man är ledsen, och det kan vara svårt, säger Ulla Krogager.

Bente Holmgaard, familjeterapeut som tidigare ledde jourtelefonen hos den danska organisationen Retten til Liv, som arbetar mot abort, arrangerade förra året en sorgegrupp för kvinnor som söker hjälp i att gå vidare efter abort:
– Jag har haft att göra med abortrådgivning sedan 2002 och har under åren upplevt en ökande efterfrågan från kvinnor att prata om de psykiska problem, som kan uppstå efter abort. Sorgegruppen är ett försök att komma kvinnorna till mötes. De två kvinnor som genomförde förloppet fick det betydligt bättre och upplevde det som en befrielse att bli tagna på allvar, säger Bente Holmgaard.

Sniff Andersen Nexø, docent i historia vid Köpenhamns universitet, som har forskat om abortens historia i Danmark, anser att det idag finns större fokus på aborters psykiska konsekvenser än tidigare:
– I motsats till debatten på 1970-talet är det idag större fokus på fostret, som en individ att förhålla sig till. Vi ser en större grad av personifiering av fostret, och det är nästan omöjligt att tala om det som en cellklump, vilket kunde ske på 1970-talet. Det är inte längre politiskt korrekt. Vi har ny teknik som kontinuerligt får det lilla fostret att synas på näthinnan. Bilder av foster finns i böcker och reklam, och gravida kvinnor delar ultraljudsbilder på det ofödda barnet i sociala medier. Därmed blir fostret definierat som om det redan finns en liten person. Det gör det knappast lättare för kvinnor att besluta om abort och förmodligen inte lättare att leva med det efteråt, säger Sniff Andersen Nexø.

Källa: Kristeligt Dagblad (www.kristeligt-dagblad.dk)