Folkomröstning om Irlands konstitutionella abortförbud i vår

04 oktober 2017

Även i svensk media har det uppmärksammats att Irlands nya premiärminister, Leo Varadkar, nu kungjort att han planerar en folkomröstning om landets konstitutionella abortförbud i maj eller juni 2018. Formuleringen av folkomröstningen kommer att kunna styra huruvida utgången kommer att spegla folkets verkliga vilja, varnar expert.

I Irland är det ett tillägg i grundlagen, det åttonde, som sedan 1983 gjort oföddas rätt till liv en grundlagsskyddad rättighet. Därmed är landet ett av de sista europeiska länder som förbjuder abort, sedan ett par år tillbaka med undantag för när mammans liv är i fara. Enligt konstitutionen har kvinnan och det ofödda barnet lika rätt till liv. Om en abortlagändring skall ske måste konstitutionen ändras, vilket i Irland kräver en folkomröstning.

– Vi har vetat att det här kommer sedan en tid tillbaka. Men det som är avgörande är formuleringen i den faktiska folkomröstningen, eftersom undersökningar har visat att majoriteten av irländarna motsätter sig fri abort. Däremot efterfrågas en begränsad legalisering, säger Nick Park, talesman för Evangelical Alliance of Ireland, till nyhetstjänsten Christian Today.

Enligt en undersökning bland irländska väljare, som genomfördes i maj, anser 82 procent att abort borde tillåtas om det finns allvarlig risk för kvinnors hälsa. 76 procent vill tillåta abort efter våldtäkt, 72 procent vid psykisk sjukdom och 67 procent vid fosterskada, som med all sannolikhet innebär att barnet inte kommer att kunna överleva. Samtidigt var 67 procent mot fri abort och 68 procent ansåg att abort inte borde vara tillåten pga. skäl som bristande ekonomi eller avsaknad av stöd inom familjen. En annan undersökning, som genomfördes i april, kom fram till att 61 procent är emot fri abort och att 58 procent är emot abort som görs pga. ekonomiska orsaker.

Det innebär att den fråga man kommer att ta ställning till i folkomröstningen kommer att kunna ha inflytande på huruvida en lagändring verkligen kommer att representera de nyanserade ståndpunkterna i frågan. Om abort endast kommer att tillåtas i vissa situationer, kommer lagen att skilja sig från de flesta andra europeiska länder, där abort är tillåten oberoende av skäl.

– Abortförespråkarna kommer att försöka utnyttja denna situation genom att presentera väldigt känslomässiga fall och därmed ta bort de ofödda barnens skydd i konstitutionen, säger Nick Park.

På frågan om det är lämpligt att kristna moraliska värderingar tvingas på hela samhället, svarar Nick Park att Evangelical Alliance of Ireland inte ser frågan som religiös eller som en stötesten i ett "kulturkrig", utan snarare som en fråga om mänskliga rättigheter. Nick Park jämför med andra ansträngningar från kristna för att försvara utsatta och förtryckta gruppers rättigheter – William Wilberforces kampanj för att avskaffa slaveri och Martin Luther Kings kamp för medborgerliga rättigheter i USA som de mest påfallande exemplen.

– Genom historien har mänskliga rättigheter kränkts när människor försöker säga att endast vissa grupper förtjänar dem. Kvinnor, barn och färgade har alla vid olika tillfällen blivit betraktade som mindre värda än vita vuxna män, traditionellt de som innehar den lagstiftande makten och därmed kräver mindre rättsligt skydd. Det är en del av historiens allmänna framsteg att dessa rättigheter utvidgas till tidigare uteslutna grupper och det är i vår humanitära tradition som evangeliskt kristna att utöka mänskliga rättigheter till alla grupper, inklusive de ofödda, påpekar Nick Park.

Samtidigt som folkomröstningen kungjorts har det allt mer uppmärksammats vilka starka, internationella ekonomiska och politiska krafter som nu ger sitt stöd till kampanjen att riva upp det åttonde grundlagstillägget och tillåta abort. Tydligast har Kanadas premiärminister Justin Trudeau och FN:s kommittéer för mänskliga rättigheter samt för tortyr (!) uttalat sitt stöd, medan stora ekonomiska bidrag till olika organisationers kampanjer för fri abort i Irland kommer från bl.a. miljardären George Soros genom hans Open Society Foundations.

Källa: Christian Today (www.christiantoday.com) och Catholic Herald (www.catholicherald.co.uk)