Markant färre graviditeter bland tonåringar i Norden, enligt ny studie

29 november 2018

Enligt en ny studie från Karolinska institutet och Sahlgrenska akademin ökar användning av långverkande hormonella preventivmedel bland tonåringar i Norden. Samtidigt noteras markant färre aborter och födslar bland 15–19-åringar.

Antalet födslar och aborter bland tonåringar i alla nordiska länder minskade mellan 2008 och 2015. Under samma tidsperiod använde mer än hälften av de 18–19-åriga kvinnorna hormonella preventivmedel. Särskilt långverkande preventivmedel, som hormonspiral och p-stav, ökade bland åldersgruppen, skriver forskarna bakom studien i British Medical Journal (doi.org/10.1136/bmjopen-2018-022473).

Globalt sett är antalet födslar och aborter bland nordiska tonåringar lågt. Det minskade antalet födslar har dock inte uppvägts av fler aborter. Tonårsaborterna i Sverige fortsätter att vara på tillbakagång men Sverige är fortfarande det nordiska land där flest tonårsflickor gör abort. Läs mer >> 

Förändrade sexualvanor

Enligt studieförfattarna bestäms risken för oplanerade graviditeter av tre huvudfaktorer: andelen sexuellt aktiva kvinnor i den studerade åldersgruppen, andelen som använder någon preventivmetod och effekten av det använda preventivmedlet. Forskarna tror att tillbakagången av graviditeter i alla nordiska länder under studieperioden kan bero på senare sexual debut och/eller minskad sexuell aktivitet bland tonåringar, vilket dock inte kan styrkas med några studier, poängterar de.

Det är endast små skillnader mellan de tre skandinaviska länderna när det gäller preventivmedelsanvändning, och forskarna konstaterar att det inte används mer preventivmedel där den största tillbakagången av antalet födslar och aborter skett. Däremot kan det finnas skillnader i kondomanvändning mellan de nordiska länder som kan påverka antalet graviditeter.

Sexualundervisning av behöriga lärare

Samtidigt som länderna i allt högre grad började rekommendera långverkande preventivmedel till ungdomar 2014 sjönk antalet aborter bland tonårsflickor, konstaterar artikelförfattarna. I Sverige är det sedan 1970-talet främst barnmorskor som förskriver preventivmedel. Att de har fått göra det utan medicinsk övervakning av läkare kan ha påverkat att de främst rekommenderat p-piller, menar studieförfattarna.

Att Finland har sexualundervisning, som en fast del av skolämnet hälsokunskap, med behöriga lärare istället för att ämnet kan vara en del av alla ämnen, som i de övriga nordiska länderna, tror man har bidragit till en markant minskning av aborterna i början av 2000-talet, när ämnet åter igen gjordes obligatoriskt. Däremot gör subventionerade preventivmedel, som man infört i Sverige, inte skillnad jämfört med Danmark, där preventivmedel för unga inte subventioneras. Att erbjuda långverkande preventivmedel gratis, vilket man gjort på vissa ställen i Finland, har dock visat resultera i större användning där så gjorts.

Källa: British Medical Journal (bmjopen.bmj.com)