Nästan alla sena abortansökningar i Danmark godkänns

18 april 2018

I Danmark visar aktuella uppgifter att nya metoder kombinerat med förändrad inställning att abortgränsen har flyttats bakåt. Mellan 2012 och 2017 godkändes 94 procent av alla ansökningar om sen abort.

Enligt den danska myndigheten Abortankenævnet och de regionala abortråden, som beslutar om sena aborter, beviljas den stora majoriteten abortansökningar efter abortgränsen i 12:e graviditetsveckan. Från 2012 till 2017 begärde totalt 5 125 kvinnor en så kallad sen abort, varav 4 819 godkändes.

Det höga antalet godkännanden kan bero på både nya metoder, som gör det lättare att se avvikelser hos fostret, samt på dåliga sociala förhållanden för de sökande kvinnorna, enligt Peter Skovbo, överläkare vid Aalborgs universitetssjukhus i Nordjylland och medlem av regionens abortråd.

Dessutom finns det idag en annan syn på "normal och onormal", säger Peter Skovbo:

– Eftersom vi får fler möjligheter, kan det ibland även orsaka problem för hur man tolkar eventuella genetiska defekter hos fostret. Så när nya saker dyker upp, kan det också påverka antalet, säger han.

Abort inte lika allvarligt längre

Enligt historikern Lau Sander Esbensen beror det låga antalet avslag på att abortens allvar, som tydliggörs genom abortgränsen, idag ses mera lättsamt.

– Man måste fråga sig om det inte de facto finns fri abort i Danmark, även efter vecka 12, när nästan alla abortansökningar beviljas. Men godkännandeprocessen infördes ju just för att samhället ser sena aborter som etiskt mer problematiska, som slutar med att inte kunna skiljas från barnadråp. Praktiken underminerar lagens anda, säger Lau Sander Esbensen.

Felaktiga beslut

Samtidigt visar uppgifter från Abortankenævnet att ett ökande antal kvinnor efterfrågar sena aborter; 1998 var det 612 vilket ökade till 896 kvinnor 2017. Myndigheten gör även gällande att det under de senaste fem åren förekommit 17 sena aborter som borde ha fått avslag och tre avslag som borde ha godkänts.

– Felaktiga beslut beror på att lagstiftningen ger "väldigt få markörer" för vad ja och nej bör grundas på. Det är nästan oundvikligt med en så otydlig lagstiftning, säger Janne Rothmar Herrmann, lektor i juridik vid Köpenhamns universitet.

Källa: Berlingske (www.b.dk)