Statens medicinsk-etiska råd vill låta utreda feticid – avlivning av foster

28 februari 2019

I en rapport som publiceras i dag analyserar Statens medicinsk-etiska råd (Smer) etiska frågor kopplade till sena aborter, i ljuset av de senaste årens debatt om sena aborter då foster ibland föds levande.

I en rapport som publiceras på Smer:s hemsida samt i en debattartikel på DN Debatt presenterar rådet frukten av sina senaste diskussioner om sena aborter och de etiska frågor som uppstår då fostret föds fram levande. Sveriges abortlag specificerar – till skillnad från många andra länders – ingen fast bortre gräns för när en abort får ske; i stället sätts gränsen vid en tid i graviditeten då ”det finns anledning antaga att fostret är livsdugligt”. I praktiken har detta sedan mitten på 1990-talet varit fram till 22 fullbordade graviditetsveckor.

Men inte alla graviditeter går att datera exakt, och inte alla sena aborter avslutas vid denna tidpunkt. Det har därför förekommit att foster föds levande efter sena aborter. Det finns dessutom exempel på barn som fötts i vecka 21 och överlevt. Frågan har gett upphov till en rad debatter och efterlysningar – även från medicinskt håll – om att abortgränsen bör justeras en vecka eller två för att undvika att gränsen för sena aborter är den samma som när foster kan överleva en för tidig förlossning.

Enligt Smer föreligger två rättigheter, som med de sena aborterna riskerar att krocka med varandra: kvinnans möjlighet till sen abort och rätten för ett livsdugligt foster, som fötts levande, att få vård och hjälp att försöka överleva.

Feticid som lösning

Som lösning på situationen föreslår Smer i rapporten att regeringen bör låta utreda om livsduglighetsgränsen i abortlagen kan ersättas av en fast vecko­gräns. Dock har Smer valt att inte föreslå att denna bortre gräns skulle vara kopplad till den medicinska livsdugligheten, eftersom abortgränsen då skulle behöva justeras ner en vecka eller två, vilket rådet inte vill.

En fast veckogräns – om man inte flyttar den från dagens – löser därför inte ”problemet”, och Smer föreslår i stället att Socialstyrelsen bör utreda förutsättningarna för att erbjuda feticid i samband med sena aborter, dvs. att man injicerar ett läkemedel till fostret innan aborten inleds som medför att hjärtat stannar.

Smer fastslår i rapporten att ett foster som visar livstecken efter en sen abort ur etisk synvinkel är ett barn och måste jämställas med andra barn när det gäller de grundläggande rättigheterna, däribland rätten till liv – med andra ord att få en medicinsk bedömning av om livsuppehållande vård bör sättas in. Beslutet om att ge eller avstå från sådan vård måste utgå endast från barnets intresse, skriver Smer, eftersom det att väga in andra intressen i situationen ”skulle strida mot människovärdesprincipen”.

Enligt Smer är de andra intressen som måste stå tillbaka i en sådan situation – kvinnans självbestämmande – starka, och en begränsning av dessa intressen ”skulle kunna få påtagliga negativa konsekvenser för henne”. Smer nämner även risken för omfattande funktionsnedsättning för barnet, som en direkt följd av en åtgärd som samhället beviljat och utfört. Enligt Smer bör därför målet vara att inga livsdugliga foster ska födas fram efter sen abort.

NIPT som erbjudande till alla gravida

Rådet menar att det eftersom ”ur ett etiskt perspektiv vore olyckligt att sänka gränsen för sen abort” bör åtgärder vidtas som kan leda till färre aborter nära dag 22+0, bland annat att man undersöker möjligheten för att tidigarelägga det ultraljud som alla gravida kvinnor erbjuds i vecka 18-20 och att samtliga gravida erbjuds göra NIPT, det genetiska prov på fostrets kromosomer som kan göras genom ett blodprov på den gravida kvinnan tidigt i graviditeten. Rådet föreslår också att åtgärder vidtas för att säkerställa att en kvinna som fått tillstånd för sen abort kan få aborten utförd på ett ”skyndsamt och säkert sätt”.

Källa: Statens medicinsk-etiska råd (www.smer.se)