Allt fler väljer surrogatmoderskap av sociala skäl
Fertilitetsläkaren Lori Arnold från San Diego kallar fallen för designer-surrogatmammor. Hon säger att hon i sitt arbete har mött en kvinna "som inte ville bli fet", en löpare som hade ett kommande maratonlopp, och en läkarkollega som " inte hade råd att vara gravid eftersom hon inte kunde komma ifrån jobbet".
– Det är av skäl som de flesta människor skulle finna stötande. Jag frågar inte kvinnorna för många frågor, eftersom jag inte vill att de ska känna sig dömda, säger fertilitetsläkaren Vicken Sahakian från Pacific Fertility Center i Los Angeles, som uppskattar att han har mött 20 surrogatärenden av sociala skäl.
Enligt det amerikanska sällskapet för assisterad reproduktiv teknologi förekom 1 898 surrogatärenden i USA 2012. I en del delstater, som Kalifornien, är surrogatmoderskap tillåtet medan andra förbjuder det helt eller förbjuder kommersiellt surrogatmoderskap. Riktlinjer från det amerikanska läkarsällskapet American Society for Reproductive Medicine (ASRM) från 2012 anger att surrogatmoderskap endast skall utnyttjas "när ett verkligt medicinskt tillstånd hindrar den avsedda föräldern från att fullfölja en graviditet eller skulle innebära en betydande risk för dödsfall eller skada kvinnan eller fostret. Indikationen skall tydligt dokumenteras i patientens journal."
Riktlinjerna är dock inte bindande och anses av vissa som för rigida. De ifrågasätter varför graviditeten inte skulle få läggas på entreprenad, så länge surrogatmamman kompenseras väl och behandlas rättvist.
– En surrogatmamma kan tjäna 30 000 till 50 000 dollar skattefritt (ca 200 000-330 000 kr) per graviditet, mer om hon får tvillingar eller behöver kejsarsnitt. Hon kan även få mammakläder, tillgång till stödgrupper, städning, undervisning i bra kosthållning, barnpassning under läkarbesök, ersättning för bröstmjölk eller förlorad lön om sängläge krävs, säger journalisten Leslie Morgan Steiner, författare till boken The Baby Chase, som handlar om hur surrogatmoderskap håller på att förändra den amerikanska familjen.
Definitionen "medicinskt behov" värderas olika av olika kvinnor och läkare. Läkaren Paula Amato, docent i obstetrik och gynekologi vid Oregon Health & Science University i Portland, som var med att skriva ASRM:s etiska riktlinjer, anser att det skulle vara lämpligt för läkare att erbjuda surrogatmoderskap till kvinnor som lider av svår ångest eller posttraumatiskt stressyndrom.
– Jag har haft patienter som traumatiserats av graviditeten. Det skapar en medicinsk nödvändighet, enligt min mening, säger fertilitetsläkaren Joel Batzofin från Manhattan.
Enligt Ruth Faden, chef för Johns Hopkins Berman Bioethics Institut, påverkar frågan "varför" den etiska dimensionen av surrogatmoderskap. Eftersom graviditeten – även för dem som säger att de "älskar" det – innebär vissa risker, måste de vägas mot vad den andra parten vinner. Om förmånen är att ge ett barn till någon som desperat vill ha ett men som inte kan få sitt eget, kan avvägningen verka motiverad, men förändras anledningen är ekvationen inte lika övertygande, eftersom man inte kan bortse från att det oftast är välbärgade kvinnor som söker surrogatmammor och mindre privilegierade som blir det, menar Ruth Faden.
Källa: Genetics and Society (www.geneticsandsociety.rsvp1.com)