Barn med ”tre föräldrar” ärver egenskaper från alla tre

22 september 2014
Storbritannien har forskning visat att avkommor som föds med arvsanlag från tre föräldrar, med en metod där två olika ägg används, ärver anlag från alla tre föräldrar.

Inom kort kommer Storbritannien att besluta huruvida landet skall bli det första att legalisera barn med "tre föräldrar", dvs. assisterad befruktning där material från två olika kvinnors ägg används. Regeringens vetenskapliga rådgivare sägs vara angelägna att metoden skall tillåtas medan motståndare hävdar att den inte är redo.

Debatten handlar om "mitokondrie-dna-överföring", med syftet att förebygga sjukdomar som orsakas av mutationer i mitokondrierna – cellens kraftkälla. Den drabbade kvinnans äggcellkärna förs över till en frisk kvinnas ägg innan det befruktas, och barnet som föds har därför dna från två kvinnor – vanligt dna från en kvinna och mitokondrie-dna från en annan – och man talar därför ibland om barn med "tre föräldrar".

Förespråkarna hävdar att namnet är vilseledande; mitokondrier och deras genom är rent funktionella, och begränsas till att producera energi åt cellen utan inflytande på utseende, personlighet, intelligens eller andra mänskliga egenskaper.

Ny forskning tyder dock på att mitokondrierna spelar en viktig roll i några av de viktigaste funktionerna i mänskligt liv, vilket väcker frågan om huruvida barn som skapas med denna metod kommer att ärva viktiga drag från tre föräldrar.

Debatten i Storbritannien har hittills fokuserats på säkerhet och effektivitet, men nu efterfrågas även en seriös debatt om etiken. Facktidskriften New Scientist, som hittills gett sitt fulla stöd till metoden, skriver nu att de mänskliga fördelarna med "mitokondrie-dna-överföring" visserligen överväger etiska betänkligheter och att blivande föräldrar kanske bestämmer sig för att det inte gör något att deras barn har vissa drag från en tredje "förälder", men den framväxande vetenskapen och de frågor den väcker bör uppmärksammas och debatteras i parlamentet innan beslut fattas, enligt New Scientist.

Källor: New Scientist (www.newscientist.com) och BioEdge (www.bioedge.org)