Fertilitetsbehandling medför risk för depression
Enligt en dansk studie som publicerats i facktidskriften Human Reproduction (Hum. Reprod. (2014) 29 (1): 76-82. doi: 10.1093/humrep/det412) har upp till 15 procent av kvinnor som genomgått ett års fertilitetsbehandling utan framgång allvarliga depressiva symtom och bland män är siffran sex procent, skriver den danska tidningen Kristelig Dagblad.
Undersökningen visar att både män och kvinnors tillfredsställelse med tillvaron sjunker varje gång fertilitetsbehandlingen misslyckas, och att många känner alltfler depressiva symtom för varje misslyckad behandling de genomgår. Stressnivån stiger särskilt mellan tiden för konstgjord befruktning och svaret huruvida behandlingen varit framgångsrik eller inte. De som arbetar med fertilitetsbehandlingar är medvetna om att det förutom fysisk vård även krävs övervakning av parets mentala tillstånd.
– Det är en lång väg när man har en brinnande önskan, som inte kan bli uppfylld. Dessutom berör behandlingen några mycket intima delar av människors liv, och det kan kännas oerhört gränsöverskridande för vem som helst. Patienterna reagerar mentalt väldigt olika på behandlingarna, många påverkas känslomässigt och upplever symptom på stress. Vi har ingen dokumentation om det, men enligt min känsla hoppar sju till åtta procent av, eftersom behandlingen är för psykiskt påfrestande, säger Sören Ziebe, klinikchef vid Rigshospitalets fertilitetsklinik till Kristelig Dagblad.
Svend Lindberg vid kliniken Copenhagen Fertility Center känner igen problemet:
– Vi har några kort med kontaktinformation för psykologer och psykiatriker i vår reception – och korten försvinner alltid mycket snabbt. Så det finns ingen tvekan om att många behöver hjälp med behandling för att hantera den psykiska belastning de upplever. Den psykologiska pressen är förmodligen en av anledningarna till att människor som inte kan få barn oftare skiljer sig än dem som kan få barn, säger han.
Först de senaste tio åren har man börjat undersöka de psykologiska följderna av fertilitetsbehandling. Studier från Sverige, Holland och Danmark visar att barnlösa i början av sin behandling är mer nöjda med sina liv än den genomsnittliga befolkningen.
– De är i allmänhet nöjda med sina relationer, arbete och vardag. Det är för att det i huvudsak är de mest resursstarka barnlösa, som har energi att gå in i en behandling, säger Camilla Sandal Sejbæk, doktorand vid institutionen för folkhälsovetenskap vid Köpenhamns universitet.
Enligt Lone Schmith, docent vid samma institution, som har undersökt psykologiska reaktioner av behandlingar för infertila, menar att livsglädjen sjunker när behandlingen påbörjas:
– En holländsk studie som följt kvinnor under fem års fertilitetsbehandling, visar att kvinnors så kallade depressionspoäng ökar betydligt varje gång en graviditet misslyckas. Men de depressiva symtomen försvinner så fort kvinnan är gravid, säger Lone Schmith.
Hon håller med fertilitetsläkarna om att den stora sorgen över att inte kunna få barn är en av de viktigaste anledningarna till att många är starkt känslomässigt påverkade under behandlingen.
– När man upptäcker att man inte kan få barn, kommer det oftast som en obehaglig överraskning, och man överväldigas av en rad existentiella frågor. Vi står inför några mycket grundläggande överväganden, som meningen med livet om jag inte kan få barn. Man har plötsligt ingen frihet att bestämma över sitt eget liv – och det kan vara mycket smärtsamt att erkänna, säger Lone Schmith.
Källa: Kristelig Dagblad (www.etik.dk)