Svenska sjuksköterskor efterfrågar tydligare förhållningsorder vid livets slut

Mona Pettersson från institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap vid Uppsala universitet intervjuade 15 sjuksköterskor från avdelningar för hematologi och onkologi vid fyra svenska sjukhus för att ta reda på hur de upplever beslutet att inte återuppliva (Do Not Resuscitate, DNR-beslut).

Enligt Mona Pettersson efterfrågar sjuksköterskor tydliga och väl dokumenterade beslut och att patienter och anhöriga måste vara väl informerade i enlighet med besluten. Omvårdnadssituationen kan bli lugnare för patienten när ett beslut om palliativ vård vidtas och medicinsk behandling ändras från botande till lindrande. Sjuksköterskorna uttryckte också att när DNR-beslutet hade tagits, kunde de tillbringa mer tid med patienten och familjen i stället för att sköta teknisk utrustning.

Det finns även behov av regelbundna etiska diskussioner för den medicinska personalen för att se till att sjuksköterskor och läkare förstår varandras synpunkter. Studien publicerades i facktidskriften Nursing Ethics. (DOI: 10.1177/0969733014533238)

Källa: Centre for Research Ethics & Bioethics (www.crb.uu.se)

Fotnot: Beslutet att inte återuppliva (Do Not Resuscitate, DNR-beslut) är medicinskt och fattas av läkare. Det innebär att man vid hjärtstillestånd avstår från att återuppliva patienten med hjärtmassage eller elektrisk stimulering. Beslutet kallas också ”tillåt naturlig död” (Allow Natural Death, AND-beslut). Beslutet baserar sig på bedömningen att patientens grundsjukdomar är så svåra att hon sannolikt inte skulle bli återställd efter återupplivningen.