Ny konvention mot organhandel från Europarådet

31 mars 2015
Fjorton europeiska länder har undertecknat Europarådets första internationella konvention mot organhandel.

Europarådets konvention, som antogs i juli förra året, har undertecknats av Albanien, Österrike, Belgien, Tjeckien, Grekland, Italien, Luxemburg, Norge, Moldavien, Polen, Portugal, Spanien, Turkiet och Storbritannien. Konventionen kan undertecknas av alla världens länder och kommer att träda i kraft när minst fem stater har ratificerat den.
– Det är svårt att sätta exakta siffror på organhandeln, men vi vet att det handlar om stora summor pengar. En ung människa från Östeuropa kan sälja en njure för 2 500 euro (ca 23 000 kr). I Ukraina känner vi till fall där mottagaren har betalat upp till 200 000 euro (ca 1,8 milj. kr). Detta är en av världens främsta sätt att tjäna illegala pengar på, verksamheten inbringar uppskattningsvis 1,2 miljarder dollar (ca 11 miljarder kr) i olagliga vinster globalt varje år, förklarar Europarådets generalsekreterare Thorbjørn Jagland i ett tal i Santiago de Compostela nyligen, då konventionen lanserades.

Misstankar finns även att organhandel finansierar terrorism. I februari bad den irakiska FN-ambassadören FN:s säkerhetsråd att närmare undersöka påståenden om att IS genomför organstölder för att finansiera sina terroraktiviteter.
Även om organhandel redan är olagligt i de flesta länder, finns det många kryphål som konventionen nu försöker stänga. Konventionen kriminaliserar t.ex. organhandel även när det inte förekommit tvång eftersom många donatorer reser för att göra operationer utan att vara tvingade. Den kriminaliserar också samarbetet kring organhandel, dvs. när en tredje part erhåller ekonomisk vinning eller annan fördel. Slutligen ger konventionen även skydd till dem som blivit offer för organhandel samt förespråkar förebyggande åtgärder för att säkerställa öppenhet och rättvis tillgång till transplantationstjänster.
– Konventionen ger oss möjlighet att väcka åtal för hela nätverk, som driver handeln, säger Thorbjørn Jagland.

Källa: BioEdge (www.bioedge.org)