Ökad efterfråga på palliativ vård i Belgien

Enligt Dominique Bouckenaere, ordförande för palliativläkarförbundet i Bryssel, blir väntelistor till den palliativa vården allt längre och många får inte tillgång till palliativ vård alls.

Det råder markant brist på adekvat palliativutbildning på olika nivåer, varnar vårdföreträdare i Belgien; i läkarutbildningen ingår t.ex. bara tio timmar om palliativ vård. Den palliativa vården på vårdhem är ofta ganska outvecklad vilket leder till att läkare inom andra specialistområden måste hjälpa till, och inte nödvändigtvis har tid och möjlighet att finnas till hand. Den mångkulturella personalen på institutionerna leder också till komplexa situationer, särskilt på grund av bristande kunskap om riktlinjer och olika etiska grunder, vilket kräver särskild utbildning, menar Isabelle De Cartier från föreningen för palliativ vård i Bryssel.

Enligt den franska nyhetstjänsten Gènéthique har traditionell palliativ vård drastiskt förändrats i Belgien sedan dödshjälp blev lagligt 2002. För att främja tillgängligheten till palliativ vård har Belgien delats in i geografiska områden om cirka 300 000 invånare vardera, med vårdenheter, hemvård och 12 palliativvårdplatser. Varje sjukhus har ett mobilt team och varje vårdhem erbjuder palliativ vård. I Belgiens nederländskspråkiga region Flandern finns även palliativa daghem. Väntelistorna är dock långa och sjukhus som inte har palliativa vårdplatser möter stora svårigheter.

Källor: Gènéthique (www.genethique.org) och rtbf (www.rtbf.be)