Krav på längre försökstid för embryon i laboratorier

Under många år har de flesta länders lagar eller riktlinjer för mänskliga embryon som studeras i laboratorier stipulerat att embryon får växa i 14 dagar efter befruktningen innan de förstörs. Länge kom ingen nära den gränsen eftersom tidpunkten för implantation, när embryot fäster i livmodern ungefär sju dagar efter befruktningen, var ett nästan oöverstigligt hinder.

Nu har två forskargrupper rapporterat att de odlat mänskliga embryon ungefär en vecka förbi det utvecklingsstadiet, och några forskare och bioetiker har därför uppmanat till att se över den så kallade 14-dagarsregeln. I två separata studier, publicerade i facktidskriften Nature, har det rapporterats om mänskliga embryon som hållits friska och vid liv tills de var 14 dagar gamla. I båda studierna växte embryona självständigt och började den utveckling som så småningom leder till organ, vilket är längre än man hittills kommit i laboratoriemiljö.

Bioetikern John Harris från universitet i Manchester hävdar att ett byte till en tidsfrist på 21 dagar skulle göra det möjligt för forskare att bättre förstå missfall och möjliggöra stamceller att användas för att behandla sjukdomar. Han anser att den ursprungliga regeln baseras på ett svårbegripligt och föråldrat värdesystem:
– Det överväldigande samförståndet inom vetenskapen, sedan denna vecka, är att en stor del av vetenskaplig och terapeutisk betydelse kan läras genom att förlänga 14-dagarsgränsen med ytterligare en vecka till 21 dagar, säger John Harris till tidningen The Guardian.

Det oberoende brittiska bioetiska rådet The Nuffield Council on Bioethics meddelar i ett pressmeddelande att de för närvarande överväger att förespråka en lagändring. Rådet planerar att hålla ett symposium senare i år för "deltagare med en rad perspektiv på embryoforskning i syfte att utvärdera om det efter 25 år kan finnas övertygande skäl att se över denna juridiska gräns".

En grupp amerikanska etiker efterlyste förra veckan i facktidskriften Nature (doi:10.1038/533169a) både ett klargörande och omvärdering av befintliga regler: "Nu när odling av mänskliga embryon verkar vara möjlig längre än 14 dagar, är det avgörande att få mer klarhet i hur regeln gäller för olika metoder av embryoforskning i olika länder. Dessutom, mot bakgrund av den framväxande vetenskapen och dess potentiella fördelar, är det viktigt att lagstiftare och berörda medborgare reflekterar över tidsfristen och omvärderar dess för- och nackdelar."
– Naturligtvis kan regler alltid omprövas. Men de var tänkta att bli ett prejudikat, säger Marcy Darnovsky från tankesmedjan Center for Genetics and Society i Kalifornien, som är kritisk till forskning på mänskliga embryon.

– 14-dagarsregeln har varit bristfällig från början. Det är en godtycklig regel, som endast låtsas hålla med om det mänskliga embryots moraliska status, påpekar Tadeusz Pacholczyk, ansvarig för utbildning på The National Catholic Bioethics Center i Philadelphia.

Källor: Science (www.sciencemag.org) och BioEdge (www.bioedge.org)