Nej till surrogatmoderskap i Sverige, föreslår regeringens särskilda utredare

Eva Wendel Rosberg, lagman i Malmö tingsrätt, har som särskild utredare haft i uppdrag att överväga olika sätt att utöka möjligheterna för ofrivilligt barnlösa att kunna bli föräldrar. I dag överlämnade hon slutbetänkandet Olika vägar till föräldraskap (SOU 2016:11) till justitieminister Morgan Johansson, där hon föreslår att surrogatmoderskap inte bör tillåtas medan ivf-behandling med enbart donerade könsceller bör tillåtas i Sverige samt att frysförvaringstiden för befruktade ägg bör förlängas från fem till tio år:
– Det viktigaste skälet till att vi inte vill tillåta surrogatmödraskap i Sverige är risken för att kvinnor utsätts för påtryckningar att bli surrogatmödrar. Det är ett stort åtagande och det innebär risker att genomgå en graviditet och en förlossning. Vi tror att även med en ordentlig prövning och ett starkt stöd till kvinnor så kan det aldrig uteslutas att det har föregåtts av ett tvång, säger Eva Wendel Rosberg till SVT Nyheter.

I Sverige är den kvinna som bär och föder ett barn dess rättsliga mor. Eva Wendel Rosberg menar att respekten för surrogatmammans rätt till självbestämmande kräver att hon måste kunna få ändra sig och till exempel göra abort eller kunna välja att behålla barnet. Det är inte olagligt att åka utomlands för ett surrogatarrangemang om det är tillåtet i det landet. Enligt utredningen bör dock kommersiella surrogatarrangemang motverkas i utlandet och informationsinsatser och risken att barnen kan bli statslösa och inte alltid får rätt till information om sin genetiska identitet bör tydliggöras. Eva Wendel Rosberg anser att det i dagsläget finns för lite kunskap om de långsiktiga konsekvenserna för de barn som fötts efter ett surrogatarrangemang.

Vissa länder tillåter behandling med donerade befruktade ägg och donerade spermier medan Sverige kräver att åtminstone en av föräldrarna måste ha genetisk koppling till barnet. Utredaren föreslår att detta krav bör avskaffas för både par och ensamstående kvinnor när behandlingen är medicinskt motiverad samt att den bara bör få utföras vid universitetssjukhusen efter en särskild prövning för att kunna följa upp barnen. De barn som tillkommer från donerade befruktade ägg bör som mest kunna ha hel- eller halvgenetiska syskon i sex andra familjer. De föreslagna lagändringarna bör träda i kraft så snart som möjligt, senast den 1 januari 2018, anser utredaren.

Utredningen vill också att frysförvaringstiden för befruktade ägg förlängs från fem till tio år.
– I stället för att kasta bort överblivna befruktade ägg så kan äggen doneras till andra barnlösa par eller till ensamstående kvinnor. Genom att förlänga frysförvaringstiden underlättar man också för dem som vill skaffa syskon längre fram, säger Eva Wendel Rosberg till SVT Nyheter.

Källor: SVT Nyheter (www.svt.se) och Regeringen (www.regeringen.se)