Ny studie om läkarassisterat självmord efterfrågar bättre rapportering
En färsk genomgång av befintlig forskning om läkarassisterat självmord publicerades nyligen i facktidskriften JAMA (JAMA. 2016;316(1):79-90. doi:10.1001/jama.2016.8499.), och omfattar olika studier om vad som hänt efter att länder legaliserat dödshjälp och assisterat självmord. Lagstiftningen varierar länderna sinsemellan vad gäller vem som kan begära läkarassisterat självmord och vid vilka diagnoser och ålder. Några tillåter att läkare ger dödliga läkemedel direkt till patienten medan man i t.ex. USA får ett recept för läkemedel som påskyndar döden, men själv måste inta det.
Även i länder där det är lagligt är det få patienter som verkligen går igenom läkarassisterat självmord. I statistiken från Oregon och Washington utgör läkarassisterat självmord vanligen mindre än en halv procent av dödsfallen under ett år. Det är dock inte en ovanlig begäran; den senaste rigorösa undersökningen, som publicerades 1998 visar att 18 procent av amerikanska läkare någon gång har fått en begäran om läkarassisterat självmord. Mer än hälften av de amerikanska onkologerna har sagt nej till en sådan begäran.
De flesta patienter i Washington och Oregon, som dör genom läkarassisterat självmord, hade cancer. Oftast uppger de som orsak att de är rädda att förlora sin självständighet, värdighet och livets glädjeämnen. Majoriteten är äldre, vita och välutbildade. I Nederländerna och Belgien förekommer läkarassisterat självmord oftare än i USA.
Även om uppgifterna, enligt forskarna, inte tyder på utbrett missbruk, pekar de på var riktlinjerna skulle kunna förbättras. I Washington och Oregon var en stor majoritet – 81 procent – av dem som fick läkarassisterat självmord inskrivna i den palliativa vården. Hospicevård kan till stor del hjälpa dem som står inför livshotande sjukdomar med fysisk och psykisk ohälsa. En ny studie i Oregon (.doi.org/10.1016/j.jpainsymman.2014.06.010) fann att jämfört med obotligt sjuka människor, som inte frågar efter läkarassisterat självmord, känner sig de som efterfrågar det oftare deprimerade och hopplösa och mindre benägna att vara andliga. Medan terapi kan lindra depression har mindre än fem procent av patienterna i Oregon, som fått läkarassisterat självmord, fått en psykiatrisk utvärdering i förväg. I Washington hänvisades mindre än fyra procent till en psykiater.
Det finns vissa belägg för att läkarassisterat självmord inte alltid fungerar så smidigt som man hoppats. Mellan 1998 och 2015 rapporterade Oregon att patienterna kräkts ut de dödliga tabletterna i två procent av fallen. Mindre än en procent återfick medvetandet efter att ha tagit sina mediciner. I Washington avled endast två av tre inom 90 minuter efter intag av tabletterna. För övriga dröjde det upp till 30 timmar. Den verkliga andelen komplikationer är svårt att återge, eftersom läkarna i många fall – 44 procent i Oregon – inte rapporterar denna information. Även om varje medicinsk åtgärd kan medföra komplikationer, måste uppgifter lämnas in systematiskt, för att kunna säkerställa att läkarassisterat självmord fungerar acceptabelt eller för att se om förfarandet behöver förbättras eller om alternativ bör sökas, skriver studieförfattarna.
Källa: The Week (theweek.com)