Nya etiska riktlinjer för ivf-behandling i USA

Enligt tidningen The New York Times pågår i USA en rad stämningar mot spermabanker, där bedrägerier och försummelser blottläggs, som förekommer utöver långvariga problem med oupptäckta genetiska problem när kontrollen av klinikerna brister:
– Även i New York kontrolleras främst hygieniska förhållanden och inte hur administrationen sköts. Ingen bekräftar att man har vad som sägs att man skall ha ... Det är absurt att vi har de material som är så värdefulla att folk betalar för att lagra det men som drivs som en matvarubutik på 1800-talet. Nedfrysning av genetiskt material har historiskt gjorts i en avslappnad miljö, där man förutsätter ömsesidigt förtroende, säger den välkände bioetikern Arthur Caplan från New York University Langone Medical Center Department of Population Health.

Nu har det amerikanska sällskapet för assisterad reproduktiv teknologi (ASRM) utfärdat icke-bindande etiska riktlinjer för medlemmar. Enligt riktlinjerna är kliniker moraliskt skyldiga att informera om misstag "av respekt för patientens autonomi och av rättvisa för patienterna". Kliniker bör informera patienterna så snart som misstag upptäcks. Och kliniker bör också främja "en sanningstalande kultur":
"Principen om öppen och ärlig kommunikation med patienter har särskild betydelse inom reproduktionsmedicinen. Fertilitetsbehandlingar är ofta stressande och patienter kan vara särskilt känsliga för uttalanden från sin vårdgivare. Dessutom kan fel i reproduktivmedicin påverka parets förmåga att få barn. I situationer där fel är särskilt allvarliga – när embryona av misstag överförs till fel patient – kan felet leda till att ett annat barn än vad som avsågs föds. Sådant kan leda till betydande känslomässigt kaos och bördor som föräldra- eller vårdnadstvister, som kan påverka alla inblandade parter, inklusive barnen", skriver ASRM.

Samtidigt råder i Australien oenighet bland fertilitetsläkare efter att en 63-årig kvinna från Melbourne och hennes 78-åriga partner fått en dotter efter ivf-behandling, som genomfördes utanför Australien.
– Som samhälle måste vi ta hänsyn till barnets rättigheter, samhällets rättigheter, ansvarsfullt föräldraskap, föräldrarnas hälsa, hälsoriskerna för barnet vid förlossningen och därefter samt kostnaderna för hälso- och sjukvårdssystemet och för skattebetalarna som finansierar det. Detta får inte ses med ett snävt synsätt som en kvinnorätt. Det handlar inte heller om åldersdiskriminering, säger Michael Gannon, obstetriker och ordförande för Australiens läkarförening.

Ordföranden för Australiens fertilitetsläkarsällskap, Michael Chapman, menar att ingen bör döma kvinnan:
– Jag tror att vi alla är själviska i att vilja ha barn och ett av de viktigaste motiven för att få dem är självförverkligande och själviskhet. Jag kan inte alls kritisera henne för det. Det finns också en hel del som vi inte vet om henne. Kanske hon kommer från en rik familj, kanske det finns andra familjemedlemmar som kan gå in och hjälpa till att ta hand om barnet. Jag kan se många situationer som kan ha drivit henne till detta, säger han.

Gynekologen Andrew Pesce, tidigare ordförande för landets läkarsällskap, efterfrågar en officiell åldersgräns för graviditet:
– Det hjälper vid rådgivning för dem som är mycket desperata, som är mycket sårbara, som kan insistera med att säga "Jag vet att du säger att jag inte har någon realistisk chans att bli gravid ... men jag vill göra det ändå". Det skulle hjälpa läkarna att svara "Jag är ledsen, även om jag tycker väldigt synd om dig ... kan jag inte, eftersom jag inte får". Och jag tror att det skulle vara bra, säger han.

Källa: BioEdge (www.bioedge.org)