Domstol i Singapore: föräldrar förtjänar genetiskt egna barn
Domslutet gällde ett fall där en fertilitetsklinik hade blandat ihop könsceller. Ett par fick 2010 sitt andra barn med hjälp av assisterad befruktning på kliniken. Barnet, en flicka, var helt frisk, men föräldrarna märkte snart att hon hade ett helt annorlunda utseende än resten av familjen. En genetisk analys visa också mycket riktigt att flickan endast var släkt med mamman, och snart upptäcktes det att den genetiske pappan var en anonym donator och inte kvinnans man.
Efter upptäckten stämde paret fertilitetskliniken och angav, att de ville ha kompensation för kostnader för flickan tills hon fyllt 21. Fallet har gått genom olika domstolar i landet och togs till slut upp av högsta domstolen, som kom med sin dom i mars. Domstolen förnekade parets krav på ersättning för omkostnader för flickan eftersom de menade, att det skulle ge signaler om att flickans liv är ett misstag, att hennes liv inte är av värde eller till nackdel för föräldrarna. Men domstolen ville i sitt domslut belysa att paret trots allt har lidit skada och skapade därför en helt ny sorts skadekategori: genetiskt släktskap. I domen framgår att föräldrarna hade starkt intresse av att vara genetiskt släkt med sina barn och att fertilitetskliniken, Thomson Medical, hade brutit detta. Domstolen beslutade därför att paret skall få 30 procent av den summa de krävt för omkostnader för flickan som kompensation för att uteblivet genetiskt släktskap, inte för att flickans liv i sig är en förlust som måste ersättas, utan för att man inte såg något annat sätt att värdera genetiskt släktskap.
Kritiker pekar på brister i domen: att konsekvensen kan bli att förlust av genetiskt släktskap i framtiden värderas högre för välbeställda par, om genetiskt släktskap skall värderas som en del av kostnaderna för ett barn, eftersom välbärgades barn innebär fler kostnader. Man bör även ifrågasätta det faktum, menar kritiker, att skadan, som nu kompenseras, är att flickan inte delar utseende med resten av familjen, och inte att kliniken faktiskt gjorde ett misstag och befruktade mammans ägg med fel spermier. I det aktuella fallet var paret från Kina resp. Tyskland medan den anonyme donatorn var från Indien. Men om donatorn hade varit kines eller tysk, skulle domstolen då ha kommit fram till samma slutsats och låta förlusten av genetiskt släktskap betyda lika mycket?
Källa: Asia Times (www.atimes.com)