Kineser manipulerar livsdugliga mänskliga embryon med CRISPR-teknik
En kinesisk studie, publicerad i facktidskriften Molecular Genetics and Genomics Journal (doi:10.1007/s00438-017-1299-z), beskriver ny forskning på mänskliga embryon för att korrigera genetiska mutationer med hjälp av den så kallade CRISPR-tekniken, ett sätt att relativt enkelt göra förändringar i gener. Sex "livsdugliga mänskliga embryon" användes för forskningen. I tidigare studier användes "icke-livsdugliga embryon", som fungerade betydligt sämre, men forskarna tyckte att det var "mer etiskt att testa metoden på embryon som aldrig helt skulle kunna utvecklas".
Forskargruppen vid universitetet i Guangzhou befruktade ägg med sperma från män som bar på en genetisk sjukdom, och injicerade sedan CRISPR i de sex embryona man använde. Den genetiska mutationen, som överfördes via sperman, korrigerades helt i ett av de sex embryona men endast i vissa celler hos två andra. I de tre övriga embryona fungerade det inte alls. I studien användes för få embryon för att kunna dra säkra slutsatser, men forskarna talar om att resultaten anses "lovande" trots att de understryker att tekniken är "långt ifrån perfekt".
Det finns ännu inga tillförlitliga tester för att säkerställa att det inte finns några oönskade eller farliga mutationer på andra ställen i genomet. Som lösning på detta har det föreslagits att CRISPR injiceras i embryot direkt efter befruktning och sedan förstörs efter några timmar för att säkerställa att reparationen sker innan dna:et replikeras. Ett annat alternativ skulle vara att korrigera dna:et i stamceller hos de blivande föräldrarna, och sedan använda dessa stamceller för att på konstgjort sätt skapa ägg eller spermier med reparerat dna. Facktidskriften New Scientist anser, att även om det blir möjligt att på ett säkert sätt ändra dna i embryon, betyder det inte nödvändigtvis att man bör göra det. Tidningen pekar på slutsatsen i en aktuell rapport från amerikanska National Academy of Sciences, som konkluderar att försök med denna typ av genmodifiering endast bör tillåtas om de uppfyller ett antal kriterier, varav den första är "avsaknad av rimliga alternativ".
Källor: Génèthique (www.genethique.org) och NewScientist (www.newscientist.com)