Ökande antal surrogatbarn i Spanien

07 mars 2017
Surrogatmoderskap är olagligt i Spanien, men spanska par köper surrogattjänster i utlandet, och en debatt pågår om huruvida det är en rättighet eller en form av exploatering.

Den internationella socialförsäkringsorganisationen ISSA (International Social Security Association), baserad i Schweiz, räknar med att surrogatmödrar varje år föder omkring 20 000 barn. Uppskattningsvis 1 000 av dem hamnar i Spanien, men det finns inga officiella siffror. Om siffrorna stämmer är det i dag fler barn som kommer till Spanien genom surrogatarrangemang än genom adoption; antalet barn som adopterades till Spanien 2015 (knappt 800) var en sjundedel av antalet tio år tidigare. Samtidigt beger sig hundratals spanska par varje år till utlandet för att köpa surrogattjänster, ofta via agenturer, som är mer eller mindre pålitliga. Agenturerna hyr i sin tur kvinnor, nästan uteslutande från länder fattigare än Spanien.

Surrogatprocessen är både snabbare och billigare än att adoptera ett barn; priserna varierar från 45 000-60 000 euro i Ukraina upp till 120 000 euro i Kalifornien, en av 14 amerikanska delstater som tillåter surrogatmoderskap.

Lagstiftningen kring surrogatmoderskap är helt olika från land till land. I Ukraina tillåts bara heterosexuella par vara föräldrar, och i Kanada, Storbritannien och Portugal är endast altruistiskt surrogatmoderskap tillåtet, dvs. när kvinnan bara får ersättning för direkta kostnader och inte någon annan betalning. Storbritannien och Portugal tillåter dessutom bara egna invånare att använda surrogatmammor i landet. Även Indien tillåter numera endast egna invånare, och kommer troligtvis även snart att förbjuda all surrogatverksamhet i kommersiellt syfte. Även Mexico och Thailand har stramat till lagarna.

Debatten om surrogatmoderskap i Spanien är intensiv, men endast ett av partierna har tagit ställning för legalisering, och då endast av altruistiskt surrogatmoderskap.

Alicia Miyares är professor i filosofi och talesperson för den feministiska rörelsen No Somos Vasijas (vi är inte kärl). Hon menar, att man inte kan sätta ett önskemål före en rättighet, och att kroppar måste vara gränsen för vad som kan köpas och säljas. Hon pekar också på att gränsen mellan altruistiskt och kommersiellt surrogatmoderskap kan vara suddig:

– Vi vet att länder som tillåter altruistiskt surrogatmoderskap inte kan stoppa reproduktiv turism, och att det är omöjligt att undvika betalning under bordet.

Alicia Miyares menar, att det bästa skulle vara att förbättra adoptionsprocessen, eftersom man då kan bekräfta att paret är passande föräldrar. När det gäller surrogatmoderskap finns ingen sådan reglering; föräldrarna behöver inte gå igenom några som helst kontroller.

Petra de Sutter, medlem i Europarådets parlamentariska församling, är reproduktionsläkare och har skrivit den rapport som var underlag, när Europarådet röstade ner reglering av surrogatmoderskap i höstas. Hennes inställning är att företeelsen bör regleras och endast tillåtas i altruistiskt syfte.

– I Belgien har vi 20 års erfarenhet av detta. Det görs inte i vinstsyfte, utlänningar tillåts inte, det finns etikkommittéer, och man måste lyda en mängd kriterier.

Den spanska tidningen El Pais pekar dock på att altruistiskt surrogatmoderskap är mycket ovanligt och endast utgör två procent av alla fall globalt. Och till och med i USA, där surrogatmoderskap är som dyrast och som mest reglerat, pekar kritiker på att surrogatmammorna är sårbara och råkar ut för par, som blir besvikna när barnet visar sig ha ”fel” kön eller som inte betalar det uppgjorda beloppet utan försvinner utomlands.

Ett nytt land som seglat upp på kartan är Grekland, som har både reglerad lagstiftning och ligger i EU. Paren som beställer ett barn i Grekland är för det mesta från Spanien, Tyskland, Italien, Kina och Frankrike, och surrogatmammorna är oftast från Ryssland eller Ukraina. Även Kiev är en ofta använd destination; regleringar saknas helt, och media tillåter öppen annonsering efter nya surrogatmödrar. Chefen för en av de spanska agenturerna, Subrogalia, med kontor i bl.a. Kaliningrad, Mexico och Kiev, sammanfattar situationen i Ukraina:

– I Ukraina kan vi helt enkelt göra reklam i tidningarna. I stället för att sätta in en annons om Coca Cola sätter vi in en annons om surrogatmoderskap.

Källa: El Pais (www.elpais.com)