Organdonation efter dödshjälp sätter press på utsatta, varnar bioetiker

15 maj 2017

Ordföranden för det österrikiska bioetikinstitutet IMABE, Johannes Bonelli, menar att det är en "farlig blandning" att koppla ihop dödshjälp och efterföljande organdonation. Att appellera om organdonation till personer som önskar ta livet av sig sätter "ytterligare press på en redan utsatt patientgrupp, som kommer att bekräftas i sina självmordstankar, istället för att alternativ erbjuds", menar han.

Organdonation är "i sig en hedervärd handling", säger internmedicinaren Johannes Bonelli. Men att vädja till patienter som begär dödshjälp att de, på grund av de långa köerna, bör donera organ är moraliskt förkastligt, menar direktorn för IMABE, institutet för medicinsk antropologi och bioetik i Wien, som står under den österrikiska biskopskonferensen.

Johannes Bonelli reagerar på en artikel i vetenskapstidskriften the Journal of the American Medical Association (JAMA 2017; Vol. 317, Nr. 14) där artikelförfattarna från universitetet i nederländska Maastricht räknar ut hur många fler organ som skulle kunna doneras efter dödshjälp. Läs mer >>

Både i Belgien och Nederländerna är organdonation efter dödshjälp tillåten, även om det sällan praktiseras. För att kvalificera sig som organdonator måste patienten ge sitt samtycke i förväg, dö på ett sjukhus och inte vara äldre än 75 år gammal. Om patienten har cancer eller hiv får man inte donera.

Enligt artikelförfattarna väntade 1 288 belgare på ett nytt organ 2015 medan 2 023 avled efter dödshjälp samma år. De menar att minst tio procent av patienterna på väntelistan skulle ha kunnat få åtminstone ett donerat organ och att även en relativt liten patientgrupp, som skulle donera sina organ efter dödshjälp, avsevärt skulle kunna förkorta vårdköerna. Enligt den nederländska dödshjälpskommittén avled 6 091 personer genom dödshjälp i fjol, vilket är nästan 17 om dagen, cirka tio procent fler än året innan. Den stigande trenden under de senaste åren fortsätter därmed. Läs mer >>

IMABE-institutet kritiserar att viktiga punkter inte har tagits upp i det belgisk-nederländska organdonationsuppropet. Om dödshjälp vid psykiska sjukdomar som depression eller psykos blir ännu vanligare – i Beneluxländerna är det redan laglig – skulle ännu yngre, fysiskt friskare patienter kunna utvidga donatorpoolen. Även i Schweiz satte nyligen en diskussion om organdonation efter assisterat självmord fart.

Källa: Kathpress (kathpress.at)