Stor majoritet bland Quebecs vårdpersonal för dödshjälp vid Alzheimer

En ny undersökning bland vårdpersonal i den kanadensiska provinsen Quebec visar att en majoritet av de tillfrågade är beredda att ge dödshjälp till patienter med Alzheimer eller demens.

Studien genomfördes av epidemiologen Gina Bravo vid universitetet i Sherbrooke och visade att 91 procent av dem som svarade stöder tanken på att ge dödshjälp till dementa vid livets slut som visar tecken på smärta och om det finns ett tidigare mottaget livslutsdirektiv. Dessutom svarade 72 procent att de är för dödshjälp för Alzheimerspatienter, även om de inte skrivit under något skriftligt direktiv innan de insjuknade.

Studien tillfrågade totalt 302 vårdgivare. Gina Bravo anser att "vårdpersonalens synpunkter måste beaktas, liksom andra berörda grupper" men hon varnar för att "svårigheterna med att tillämpa en sådan lag inte kan bortses ifrån". Jean-François Lamarche, ordförande i Quebecs Alzheimersällskap, säger att sammanslutningen kommer att förbli neutral i frågan om huruvida man skall möjliggöra dödshjälp för dementa.

I Quebec finns idag 141 000 personer med Alzheimers eller någon neuro-degenerativ sjukdom, och siffran beräknas stiga till 250 000 år 2025.

– Det är verkligen en tsunami och vi måste vara förberedda på det, säger Jean-François Lamarche.

Enligt Quebecs dödshjälpslagstiftning, som trädde i kraft i december 2015, måste en patient som begär dödshjälp göra det "på ett frivilligt och informerat sätt", vilket utesluter dementa. Även om lagen erkänner livsslutsdirektiv som rör t.ex. återupplivningsförsök, utesluter lagstiftningen uttryckligen dödshjälp för dementa från sådana direktiv.

I mars meddelade Quebecs hälsominister Gaétan Barrette att en parlamentskommission kommer att överväga fördelarna med att tillåta demenspatienter att ge "samtycke i förväg" till läkarassisterat självmord.

Den amerikanske bioetikern Wesley J. Smith är kritisk mot utvecklingen: "Tänk om dödshjälpsförespråkare kunde stämmas för lobbyarbete baserat på osanning. I åratal försäkrade de lugnande att bara de som har möjlighet att välja dödshjälp skulle få tillgång till det. Det löftet var alltid mycket tvivelaktigt. ’Att välja’ har aldrig varit poängen med dödshjälp – då skulle det vara tillgängligt för alla, sjuka eller friska, som vill dö. Snarare är målet att normalisera dödandet som ett acceptabelt botemedel mot lidande, även, som vi ser med Alzheimers, när patienten inte kan fatta rationella beslut. […] Lidande på grund av Alzheimers är ibland värre för vårdgivare än för patienten. […] Men att tillåta vårdare att beordra läkare (eller sjuksköterskor) att avsluta patientens liv är att gå ett steg för långt", skriver Wesley J. Smith i tidskriften First Things.

Källor: The Montreal Gazette (montrealgazette.com) och First Things (www.firstthings.com)