Tysk förvaltningsdomstol förklarar assisterat självmord lagligt i undantagsfall

Den nya domen gäller en förlamad kvinna, som hade sökt officiellt tillstånd att köpa ett dödligt läkemedel för att kunna begå självmord, eftersom hon ansåg sig lida outhärdligt. Hon nekades och reste i stället till Schweiz till självmordskliniken Dignitas, där hon tog sitt liv. Änklingen tog fallet till domstol, där han hävdade att förbudet att köpa läkemedel för att begå självmord strider mot grundlagen. Det tyska rättsväsendet, inklusive författningsdomstolen, förklarade att han saknade talesrätt, med tanke på att det inte var han, utan hans avlidna hustru, som hade nekats möjlighet att köpa läkemedlet.

Europadomstolen för mänskliga rättigheter fann 2012 att rätten till respekt för privatlivet (art. 8 i Europakonventionen) hade kränkts av beslutet att hindra kvinnans avsedda självmord. Fallet togs upp igen i en lägre instans, som bekräftade att avsaknad av rätt att köpa läkemedel för självmord är enligt lagen, eftersom tysk lag förbjuder dödshjälp. Detta beslut har nu upphävts av Bundesverwaltungsgericht.

Även om Bundesverwaltungsgerichts beslut i princip fortfarande är föremål för kontroll av författningsdomstolen är det i det aktuella fallet osannolikt med ett överklagande, eftersom sökanden har fått domen han har sökt.

Den tyska förbundsdagen antog i november 2015 en lag som förbjuder kommersiell och upprepad hjälp till självmord. Lagen lämnar dock ett kryphål för icke-kommersiell hjälp till självmord. Läs mer >>

Professor Frank Ulrich Montgomery, ordförande för Bundesärztekammer, Tysklands läkarförening, är mycket kritisk till domen:
– Att reducera en så grundläggande etisk fråga som läkarassisterat självmord till en ren administrativ åtgärd är helt obegripligt för mig. Man måste ändå fråga sig om den federala förvaltningsdomstolen i Leipzig har tagit del av den grundläggande diskussionen i förbundsdagen och besluten om den palliativa vården. Vilka fel denna dom kommer att resultera i praktiken, visar enbart frågan om huruvida det federala institutet för läkemedelskontroll nu reduceras till att bli utlämningsställe för dödliga läkemedel. Och vilken tjänsteman skall kunna besluta om det föreligger ett "extremt undantagsfall"? Sådan byråkratietik är oansvarig.

Även den tyska hälsoministern Hermann Gröhe är kritisk:
– Offentliga myndigheter får inte vara hantlangare för assisterat självmord. Detta undergräver våra ansträngningar att förebygga självmord genom hjälp och rådgivning. Värdighet och självbestämmelse är otänkbara utan att skydda liv. Den skriftliga domen kommer att granskas noggrant och vi kommer att använda alla tillgängliga medel för att förhindra att staten assisterar vid självmord, säger Hermann Gröhe.

Källor: Aktion Lebensrecht für Alle, ALfA (www.alfa-ev.de) och Agenda Europe (agendaeurope.wordpress.com)