Är det etiskt försvarbart att använda anatomiska illustrationer ritade av nazister?

En aktuell artikel i facktidskriften Surgery diskuterar etiken kring att använda anatomiska illustrationer som framställts av naziläkare som vägledning för kirurgiska ingrepp.

En forskargrupp under ledning av amerikanska läkare skrev artikeln (doi.org/10.1016/j.surg.2018.07.025) efter att en kirurg i St Louis under en operation var tvungen att titta i en anatomisk lärobok från nazitiden för att hitta platsen för en viss nerv.

Några av de bästa anatomiska illustrationer över människan som finns idag kommer från anatomer som arbetade på sjukhus i nazistyrda Österrike. "Atlas der topographischen und angewandten Anatomie des Menschen" (Atlas över topografisk och applicerad anatomi av människan) ritades till exempel av Dr Eduard Pernkopf, en österrikisk professor i anatomi, som också var medlem i nazistpartiet. Pernkopf är ökänd för att ha sagt upp alla judiska professorer från läkarutbildningen vid universitetet i Wien när han blev dekan 1938. Man tror också att några av illustrationerna i hans anatomiska textböcker baserades på kroppar från avrättade fångar.

Att hedra nazioffren

Artikeln i tidskriften Surgery tar upp etiken kring att använda verk som Pernkopfs i kliniskt arbete. Författarna hävdar att det finns olika etiska tillvägagångssätt när man använder en vetenskaplig källa som Pernkopf. Tillvägagångssätten sträcker sig från att främja användning av hans illustrationer för att hedra nazioffren, vilkas kroppar användes för att skapa de anatomiska bilderna, till att ta bort illustrationerna helt från alla medicinska bibliotek runt om i världen. Men författarna menar att man alltid måste vara finkänslig när det gäller minnet av nazistregimens offer:

[…]"etisk användning av illustrationer från Pernkopfs atlas bör vara föremål för stränga villkor och begränsningar, och integrera fokus på att rädda patientens liv med att minnas de människor vilkas kroppar användes för att skapa bilderna".

Moraliskt försvarbart

Den amerikanske bioetikern Arthur Caplan skriver i en kommentar (doi.org/10.1016/j.surg.2018.11.014) till artikeln i samma tidskrift att inte varje användning av uppgifter eller information framtagen av nazister är av moralisk ondo. Han föreslår en "presumtion att använda" materialet i fall då patienter kommer att gynnas: "Det här fallet klargör att åtminstone en försiktig användning av tredjehandsinformation – ritningar av kroppar – är moraliskt försvarbart. Om det man söker från den information som finns är av direkt, omedelbar och väsentlig fördel för patienten, och om det inte finns någon bättre resurs tillgänglig, skapar kraven på att hjälpa en presumtion att använda".

Källa: BioEdge (www.bioedge.org)