Etiska konsekvenser av konstgjord livmoder måste tas upp nu, kräver experter

Nederländska försök att utveckla en konstgjord livmoder för att rädda för tidigt födda barn beviljades ett stort ekonomiskt bidrag av EU. Juridiska och etiska frågor, som rör den konstgjorda livmodern, bör behandlas innan den blir verklighet, anser experter. 

EU-programmet Horizon 2020 beviljade ett bidrag på 2,9 miljoner euro till forskare vid universitetet i Eindhoven i Nederländerna för utveckling av en konstgjord livmoder. Barnet ligger i vätskor och får syre och näringsämnen via en konstgjord moderkaka fäst vid sin egen navelsträng, enligt den brittiska tidningen The Guardian. Denna livmoder skiljer sig från tidigare modeller eftersom den mer liknar den faktiska biologiska miljön i en riktig livmoder, enligt forskarna. De räknar med att ha den första konstgjorda livmodern klar för användning inom fem år. 

– När vi sätter tillbaka lungorna under vatten kan de utvecklas, de kan mogna, men barnet får syret genom navelsträngen, precis som i den naturliga livmodern, säger Guid Oei, professor i gynekologi vid universitetet i Eindhoven. 

Juridiska och etiska frågor

Elizabeth Chloe Romanis, jurist vid universitetet i Manchester, påpekar för The Guardian att konstgjord livmoder väcker etiska frågor som bör tänkas igenom innan den kommer till klinisk användning på barn. Som t.ex. vilka barn den skulle testas på och vilka de långsiktiga konsekvenserna kan vara av att växa till i en konstgjord livmoder. 

– Lagen behandlar foster och spädbarn väldigt olika. Hur blir det då med den konstgjorda livmodern? Är det möjligt att stänga av den konstgjorda livmodern, och under vilka omständigheter? Det är uppenbart att de juridiska och etiska frågor som kommer med tekniken måste behandlas nu, innan den konstgjorda livmodern blir verklighet, säger Elizabeth Chloe Romanis. 

Eftersom konstgjord livmoder är ett nytt fenomen, finns det lite information tillgänglig om etiken ur ett katolskt perspektiv. Vägledande principer är att inte separera den sexuella handlingen från den reproduktiva, samt respekten för människans värdighet för både föräldrar och barn. Till exempel är konstgjord befruktning och surrogatmoderskap enligt dessa principer moraliskt inte tillåtna. 

Möjligheten att rädda liv

David T. Reiber påpekar i en artikel i facktidskriften The National Catholic Bioethics Quarterly från 2010 att den "mest uppenbara fördelen med konstgjord livmoder skulle vara möjligheten att rädda livet på extremt för tidiga födda spädbarn. Tekniken skulle vara moraliskt tillåten när den används för detta ändamål". Men han skriver också att tekniken ställer viktiga etiska frågor, som "om missfall skulle inträffa på grund av en allvarlig fosteravvikelse, skulle det vara lämpligt att använda en konstgjord livmoder för att rädda fostret eller skulle barnet få dö som Gud kanske tänkte? Om en konstgjord livmoder faktiskt fungerar som tänkt, skulle det vara etiskt att använda den för att få ett svårt funktionshindrat barn som inte skulle ha överlevt utan den?" 

Andra överväganden kan vara om det är moraliskt att överföra ett för tidigt fött barn till en konstgjord livmoder för korrigerande men inte livräddande behandling. Eller att överföra flera foster från den naturliga livmodern för att ge dem en bättre livmodermiljö och för att förhindra komplikationer. 

Potentiellt missbruk av konstgjord livmoder-teknik skulle, enligt David T. Reiber, omfatta kvinnor som vill föda tidigt för bekvämlighetens skull, eller om arbetsgivare skulle tvinga kvinnor att föda tidigt och använda en konstgjord livmoder för att låta dem komma tillbaka till arbetet tidigare än om de hade fött naturligt. 

Källor: The Guardian (www.theguardian.com) och CNA (www.catholicnewsagency.com)