Forskare varnar för "omänskliga" metoder vid dödshjälp

En internationell forskargrupp varnar för att man innan man legaliserar dödshjälp bör tala om de metoder som används. De påpekar att "det finns risk för att sårbara människor kan dödas av mindre optimala eller till och med grymma metoder".

Ett av huvudargumenten för assisterat självmord och dödshjälp är att det bidrar till att lindra lidande och säkerställer en smärtfri död. En ny studie i facktidskriften Anesthesia (doi.org/10.1111/anae.14532) finns dock inget optimalt sätt att säkerställa att en patient är medvetslös före döden, utan det förekommer att patienter dör på ett "omänskligt" sätt.

Studieförfattarna beklagar att även om "de etiska dilemman [med assisterat självmord] debatteras i stor utsträckning, är det exakta sättet att uppnå medvetslöshet sällan fokus för diskussionen". "Diskussioner om dödshjälp förutsätter att det finns en optimal metod för att uppnå medvetslöshet och efterföljande död, och att allt som krävs är legalisering. Om bara smärtsamma metoder vore tillgängliga, skulle frågan om legalisering aldrig komma upp", skriver forskarna. "Vi förväntade oss att, eftersom ett vanligt humant mål är att uppnå medvetslöshet strax före döden, som sedan sker snabbt utan smärta eller oro, skulle det finnas en enda metod som används. Men de stora skillnaderna i metoder tyder på att ingen optimal metod för att uppnå medvetslöshet har definierats", skriver de vidare.

Olika metoder

I Nederländerna förskrivs antingen ett högt doserat dödligt läkemedel som patienten själv intar, "så att döden inträder långsamt till följd av kollaps i blodomlopp, lungor och hjärta och sedan kvävning", eller ger en läkare en hög dos intravenös bedövning, följt av ett neuromuskulärt blockerande läkemedel. Enligt studien förekommer komplikationer, som svårighet att svälja dosen i upp till nio procent och kräkningar i tio procent av fallen, vilka båda kan hindra lämplig dosering. Att patienten vaknade ur medvetslösheten inträffade i två procent av fallen, och ett litet antal patienter satt upp medan de dog. "Var och en av dessa utgör potentiellt ett misslyckande att uppnå medvetslöshet, med de psykologiska konsekvenser det får", skriver forskarna.

Tid att dö även med dödshjälp

Studieförfattarna var förvånade över att man runt 190 gånger oftare "misslyckades med medvetslösheten" vid assisterat självmord när patienten skall vara medvetslös när döden inträffar, jämfört med narkos inför operationer, där syftet är att patienten senare vaknar upp. Även om medvetslöshet generellt uppnås inom fem minuter tar det mycket längre innan döden inträffar när man får dödshjälp. I två tredjedelar av fallen dog patienten inom 90 minuter, men i en tredjedel av fallen kunde det ta upp till 30 timmar, och för fyra procent av patienterna tog det sju dagar innan de dog.

Forskarna jämför med avrättningar i USA, "eftersom den metod som används är utformad för att vara ’human’ och har tekniska likheter med en metod som används vid assisterat självmord". Avrättningar har anklagats för att vara en "grym eller omänsklig bestraffning" eftersom den dödsdömde kan vara vaken men förlamad innan döden inträder. Studieförfattarna skriver att "även om liknande medel används som vid narkos, hanteras de inte korrekt för att leda till medvetslöshet vid döden. Uttryckt på annat sätt är lärdomen från dessa olyckliga upplevelser att metoden vid läkarassisterat självmord måste vara konkret annorlunda och överlägsen alla de metoder som för närvarande används vid dödsstraff", skriver studieförfattarna.

Författarna varnar i sin slutsats: "Varje samhällsbeslut om dödshjälp bör gå hand i hand med att definiera metoden eller metoderna som skall användas. Annars finns det risk för att sårbara människor kan dödas av mindre optimala eller till och med grymma metoder".

Källa: SPUC (www.spuc.org.uk)