Japansk forskare skapar människa-djur hybrider

Facktidskriften Nature rapporterar att en japansk stamcellforskare är den första som får statligt stöd för att skapa djurembryon som innehåller mänskliga celler. Forskarna hoppas på nya källor till organ för transplantation men etiken kring försöken ifrågasätts.

Hiromitsu Nakauchi, som leder forskargruppen vid universitet i Tokyo i Japan samt Stanford i Kalifornien planerar att odla mänskliga celler i mus- och råttembryon för att sedan överföra dessa embryon till surrogatdjur. Målet är att producera djur med organ med mänskliga celler, som så småningom kan transplanteras till människor.

I mars ändrade Japan det tidigare förbudet och numera tillåts djurembryon, som innehåller mänskliga celler, att växa längre än 14 dagar och de får överföras till en surrogatlivmoder. Människa-djurhybridembryon har skapats i bl.a. USA, men har aldrig använts. Den amerikanska myndigheten för hälsovård och socialomsorg, National Institutes of Health, satte 2015 ett moratorium för finansiering av den sortens forskning. Läs mer >> 

Mänskliga celler blir organ i djur

Hiromitsu Nakauchi planerar att odla hybridmusembryon fram till 14,5 dagar, då djurets organ oftast bildas och hybridråttor som får växa fram till 15,5 dagar. Senare planerar han att ansöka om tillstånd för hybridembryon av grisar, som får växa upp till 70 dagar. Läs mer >> 

Forskningen går ut på att skapa ett djurembryo som saknar en gen, vilken är nödvändig för att skapa ett visst organ, som t.ex. bukspottkörteln. Sedan injiceras mänskliga inducerade pluripotenta stamceller (iPS-celler) i djurembryot. IPS-celler har omprogrammerats till ett embryoliknande tillstånd och kan ge upphov till nästan alla celltyper. När djuret utvecklas använder det de mänskliga iPS-cellerna för att skapa organet, vilket det inte kan göra med sina egna celler.

Etiska betänkligheter

En del bioetiker är oroade över möjligheten att mänskliga celler kan vandra bortom utvecklingen av det önskade organet till det utvecklande djurets hjärna och potentiellt påverka dess mentala processer.

– Dessa farhågor har beaktats i experimentets design. Vi försöker göra en riktad organframtagning, så cellerna går bara till bukspottkörteln, säger Hiromitsu Nakauchi till Nature.

Att få mänskliga celler att växa i en annan art är inte lätt. Hiromitsu Nakauchis forskargrupp har tidigare placerat mänskliga iPS-celler i fårembryon, som hade skapats för att inte producera en bukspottkörtel. Men hybridembryon, som fick växa i 28 dagar, bar på mycket få mänskliga celler och ingenting som liknade organ, vilket enligt Hiromitsu Nakauchi antagligen beror på det genetiska avståndet mellan människor och får.

Källa: Nature (www.nature.com)