Krav på moratorium för forskning med genförändrade embryon

En grupp framträdande forskare från sju länder efterfrågar i en artikel i facktidskriften Nature ett tillfälligt stopp, moratorium, för forskning med genförändrade embryon samt internationella regleringar.

Forskare runt hela världen diskuterar för närvarande hur man kan undvika oetisk forskning med genförändrade mänskliga embryon, som de försök den kinesiske forskaren He Jiankui förra året presenterade när det framkom att han genmodifierat barn i Kina. Läs mer >>

I facktidskriften Nature (doi: 10.1038/d41586-019-00726-5) krävde en internationell grupp etiker och forskare förra veckan ett moratorium för genmodifierade mänskliga könsceller och embryon att få användas kliniskt: Läs mer >> 

"Med ’globalt moratorium’ menar vi inte ett permanent förbud. I stället kräver vi att ett internationellt ramverk etableras där länder, samtidigt som de behåller rätten att fatta egna beslut, frivilligt förbinder sig att inte godkänna någon klinisk användning av genmodifierade könsceller och embryon om inte vissa villkor är uppfyllda", skriver forskarna i Nature.

Överväga etiska och moraliska frågor

Huruvida ett sådant moratorium skulle vara effektivt diskuteras. Precis lika viktigt är om det skulle underlätta en djupare övervägning av de etiska och moraliska frågorna kring hur genförändrade mänskliga embryon används kliniskt.

Än så länge finns det inget tecken på någon gemensam resolution. Forskarna i Nature efterfrågar en bredare debatt på samhällsnivå, där man även lyssnar på familjer som berörs av genetiska avvikelser. Det är också oklart hur ett globalt moratorium skulle kunna verkställas. Kina hade regler om genredigering som kunde liknas vid ett nationellt moratorium, vilka uppenbarligen inte fungerade. Läs mer >> 

Artikelförfattarna förtydligar att det föreslagna moratoriet inte gäller genförändrade mänskliga embryon för forskningsändamål, förutsatt att de inte implanteras i en livmoder.

Skadliga effekter på arten

Genmodifieringens effekter på samhället skulle kunna vara avsevärda, skriver forskarna. Människor med genetiska avvikelser eller med funktionshinder kan uppleva stigmatisering och diskriminering. Föräldrar skulle därför kunna pressas av sin omgivning till att förbättra sina barn. Barn med modifierat dna skulle kunna påverkas negativt psykiskt. Ojämlik tillgång till metoden skulle kunna öka ojämlikheten i samhället och genetisk förbättring skulle även kunna dela människor i underarter. Att introducera genetiska förändringar i framtida generationer skulle kunna få permanenta och eventuellt skadliga effekter på arten, varnar forskarna.

Istället för ett världsvitt förbud förespråkar forskarna att "varje nation frivilligt skall lova att inte tillåta genmodifiering av könsceller om inte vissa krav är uppfyllda". Forskarna föreslår att regeringar frivillig skulle kungöra offentligt att de inte kommer att tillåta genmodifierade könsceller och embryon under förslagsvis fem år. Därefter skulle viss användning kunna tillåtas efter diskussion och transparent utvärdering av tekniska, vetenskapliga och medicinska överväganden samt de samhälleliga, etiska och moraliska konsekvenserna. När det sedan skulle finnas en bred samhällelig konsensus skulle vissa ansökningar kunna tillåtas, menar artikelförfattarna.

Samhällelig konsensus, föreslår forskarna, skall bedömas av ett nätverk av organisationer och individer för att spåra utvecklingen och underlätta offentliga samtal, både inom länder och mellan olika kulturer. Den samordnande organisationen skulle kunna vara Världshälsoorganisationen (WHO), föreslår de vidare.

Källa: Nature (www.nature.com)