Oegentligheter vid dödshjälp för psykiskt sjuka
I Nederländerna utgör dödshjälp och assisterat självmord av psykiska skäl en liten del av det totala antal dödshjälp, men andelen har dubblerats från 0,6 procent av alla fall 2010 till 1,2 procent år 2017. I hälften av fallen led patienten även av en personlighetsstörning och i en tredjedel av fallen behandlades patienten under tiden för dödshjälpen inte av någon psykiater.
I en aktuell artikel i tidskriften Psychological Medicine (doi.org/10.1017/S0033291719000333) undersöker fyra bioetiker och psykiatrer omständigheterna kring 74 människor med personlighetsstörningar som fick dödshjälp i Nederländerna mellan 2011 och 2017. De drar slutsatsen att de dödshjälpsfall, där man haft personlighetsstörning som anledning till dödshjälpen, har ett antal oroande kännetecken. Läs mer >>
Författarna noterar att hjälplöshet, hopplöshet och självmordstankar som är karakteristiska för personlighetsstörningar "kan vara svåra att särskilja från känslor av oacceptabelt och hopplöst lidande (som är behörighetskriterier för dödshjälp)". Läs mer >>
Läkare saknar kompetens
I Nederländerna måste patienten uppfylla vissa kriterier för att vara berättigad till dödshjälp. Principen är att lidandet måste vara outhärdligt. Detta verkar dock inte ha undersökts ordentligt hos de patienter som ingått i studien.
Många av de läkare, som beviljade dödshjälp för patienterna, var inte kompetenta att utvärdera patienter med personlighetsstörningar. Artikelförfattarna skriver att för hälften av de 74 som ingick i studien var läkaren som hanterade begäran om dödshjälp helt ny för dem, 36 procent fick ingen psykiatrisk vård vid tidpunkten för begäran om dödshjälp och 70 procent av läkarna som gav dödshjälp var inte psykiatrer. Över en fjärdedel hade inte fått sjukhusvård och lika många hade inte fått tillgång till psykoterapi, vilket är den vanligaste behandlingen vid personlighetsstörning.
Känsla av hopplöshet
Bristande erfarenhet att hantera personlighetsstörningar kan vilseleda läkare. "På grund av patienternas kroniska, komplexa bakgrund är läkarna benägna att acceptera patientens perspektiv. Detta ligger i linje med en trend som nederländska psykiatrer noterar som en utveckling mot att acceptera patienters subjektiva definition av outhärdlighet", skriver artikelförfattarna. Läkare som saknar rätt specialistkompetens kan förlora sin objektivitet. De "verkar unikt känslomässigt drabbade av patientens lidande och känsla av hopplöshet", kommenterar artikelförfattarna.
Författarna efterfrågar vidare undersökning av och diskussion om de uppkomna frågorna särskilt med hänsyn till att allt fler länder överväger dödshjälp vid psykisk sjukdom. De skriver att "utvärdering av personer med personlighetsstörningar som begär dödshjälp kan vara utmanande och känslomässigt komplext särskilt om det görs av läkare som saknar specialistkompetens. Dessa faktorer kan påverka tolkningen av outhärdlighet som krav vid dödshjälp". Läs mer >>
Källa: BioEdge (www.bioedge.org)