Över ett av fyra dödsfall i Nederländerna ”icke-naturligt”

Efter 17 år med laglig dödshjälp i Nederländerna börjar läkare och etiker allt mer öppet oroa sig för konsekvenserna.

I Nederländerna verkar alla känna någon som har fått dödshjälp. Organiserade avskedstillställningar, som avslutas med att huvudpersonen får dödshjälp, är långt ifrån ovanliga. I ett reportage i den brittiska tidningen The Guardian rapporterades nyligen att långt över en fjärdedel av alla dödsfall i Nederländerna 2017 inte var av naturliga orsaker: 6 585 dog efter att ha fått dödshjälp, omkring 1 900 begick självmord och 32 000 dog som en konsekvens av palliativ sedering. Artikelförfattaren Christopher de Bellaigue undersöker i reportaget främst den ökade populariteten och växande tillgängligheten på dödshjälp och assisterat självmord.

Han noterar att den kraftigt ökade efterfrågan har lett till att läkare och etiker allt mer öppet har börjat undra om inte Nederländerna har hamnat på det sluttande planet och gått för långt med att låta människor välja när de skall dö. Läs mer >> 

Ändrar åsikt

Enligt medicin-etikern Berna van Baarsen förekommer det att fysiskt och psykiskt friska skriver livslutsdirektiv med begäran om dödshjälp om deras tillstånd i framtiden försämras. Människor kan dock anpassa sig till nya omständigheter och ändra sig, men kan inte alltid göra sig förstådda om detta, vilket då gör det nästan omöjligt att veta om deras ursprungliga önskemål fortfarande gäller. Läs mer >> Berna van Baarsen pekar även på att de instanser som godkänner dödshjälp alltid låter rent juridiska faktorer väga tyngre än moraliska frågor, som t.ex. om dödshjälp verkligen kan sägas vara av godo i det enskilda fallet. Som en protest mot hur vanligt det har blivit att patienter som inte kan kommunicera längre får dödshjälp pga. tidigare livsslutsdirektiv, avgick Berna von Baarsen förra året från en av kontrollkommissionerna för dödshjälp.

I reportaget framhåller The Guardian att det underliggande problemet med livslutsdirektiven är att en irrationell människa underordnas sin egen tidigare rationella person. Många läkare, som ser patienter anpassa sig till omständigheter som de en gång skulle ha ansett vara outhärdliga, tvivlar på om någon exakt kan förutsäga vad de önskar när deras tillstånd blir värre.

I Nederländerna står nu för första gången en läkare under åtal efter att ha gett dödshjälp till en äldre, dement kvinna. Läs mer >> Ytterligare två, liknande fall har tidigare utretts men inte lett till åtal. The Guardian menar att dessa fall kan vara orsak till att dödshjälp och assisterat självmord minskade med nio procent i Nederländerna under fjolårets första nio månader. Läs mer >> 

Dödshjälp påverkar läkare

Theo Boer, professor i vårdetik vid universitet i Groningen, berättar i reportaget att han framhåller Nederländerna som ett varnande exempel när han har samtal med politiker i andra länder där man planerar att legalisera dödshjälp. Läs mer >> Han oroas även över den psykiska effekten för läkare som ger dödshjälp till människor som skulle ha kunnat leva länge till. Läs mer >> I artikeln berättas vidare om ett fall där en läkare före sin semester avslog en patients begäran om dödshjälp men som efteråt fick reda på att en kollega hade genomfört dödshjälpen, vilket påverkade läkaren mycket negativt. Läs mer >> 

Agnes van der Heide, professor i vård och beslutsfattande i livets slutskede vid Erasmus Medical Center i Rotterdam, varnar för att kravet på autonomi, som är särskilt utpräglat bland unga, kommer att driva upp antalet begäran om dödshjälp i framtiden. Läs mer >> Hon ifrågasätter att dödshjälp görs tillgängligt för allt fler grupper och menar att döden så småningom kommer att få en helt annan innebörd för människor.

Källor: Catholic News Agency (www.catholicnewsagency.com) och The Guardian (www.theguardian.com)