Dödshjälp normaliseras i Kanada, varnar experter

I en artikel i facktidskriften World Medical Journal beskriver tre professorer i palliativ medicin hur dödshjälp i Kanada blir alltmer "normaliserad". Artikeln är ämnad som varning till andra länder som överväger eller arbetar på en legalisering av dödshjälp.

I juni 2016 legaliserade Kanada dödshjälp och läkarassisterat självmord, som av lagstiftaren har kallats för "Medical Assistance in Dying" (MAiD).

Med artikeln i World Medical Journal vill palliativläkarna Leonie Herx, John Scott och Margaret Cottle varna kollegor över hela världen för konsekvenserna av en snabb utvidgning och den kulturell normalisering av dödshjälp och läkarassisterat självmord, vilket man redan nu har sett i Kanada. Som experter inom palliativ vård pekar de särskild på hur dödshjälp undergräver den palliativa vården och hur nedbrytningen av samvetsfriheten demoraliserar vårdpersonalen. Läs mer >> 

Lagöverträdelser lagförs inte

Under de mindre än fyra åren sedan legaliseringen har antalet dödsfall genom dödshjälp ökat snabbt. Enligt aktuella uppgifter från februari 2020 har 13 000 personer avlidit genom dödshjälp, vilket utgör två procent av alla dödsfall. Siffran väntas öka ytterligare. Förutom det ökande antalet har även utbudet av indikationer för att godkänna dödshjälp ökat. På fyra år har Kanada gått från att godkänna dödshjälp i endast så kallade "exceptionella" fall till dödshjälp "som normaltillstånd, nästan rutinalternativ för döden", skriver professorerna. Antalet avlidna genom dödshjälp och assisterat självmord närmar sig Nederländerna och Belgien, där dödshjälp varit lagligt i nästan 20 år.

De som tillhandahåller dödshjälp talar "inte om en utvidgning av vår lag, utan en mognad av förståelsen för vad vi gör". Det har bidragit till att man i dag godkänner fall som tidigare hade fått avslag på grund av risk för åtal. Trots rapportering om lagöverträdelser har dessa fall inte blivit lagförda. Läs mer >> Utvidgningen sker trots starkt motstånd från funktionshindrade, psykiatriker, palliativläkare och politiker. Läs mer >> 

Förvirring om dödshjälp och palliativ vård

Att det är obligatoriskt att delta vid dödshjälp är ett stort problem för läkare som av professionella eller moraliska skäl är emot proceduren. Läkare som vägrar medverka riskerar disciplinära åtgärder som förlust av läkarlicensen. Dödshjälpsförespråkare vill nu dessutom införa en "informationsplikt" om dödshjälp. Trots att det i inga andra vårdsituationer krävs att läkare diskuterar samtliga möjliga alternativ med patienten om de anser att dessa alternativ inte är medicinskt motiverade.

Kanada tillåter psykiatriska indikationer som enda skäl till att ge dödshjälp. Psykiatripatienter kan få dödshjälp nästan omedelbart, medan väntetiden för specialiserade, livräddande ingripanden och vård kan ta åratal. Dödshjälp fungerar nu även som växande källa till organ- och vävnadsdonationer. Läs mer >> 

Det råder även förvirring bland allmänheten och i sjukvården angående dödshjälp och palliativ vård. Att det används eufemistiska termer som "Medical Assistance in Dying" (medicinsk hjälp vid döende) för dödshjälp är en bidragande orsak till detta, anser artikelförfattarna. Kanadas palliativläkarförening har argumenterat emot det förmildrande språkbruket. Det är den palliativa vården som ger "assistans" i döendet. Syftet där är att hjälpa patienten att leva så fullt ut som det är möjligt fram till den naturliga döden. Man skyndar inte på döden, påpekar Leonie Herx, John Scott och Margaret Cottle. 

Källa: World Medical Journal (www.wma.net)