Hur prioritera etiskt och konsekvent när pandemin begränsar resurserna?

I en artikel i facktidskriften New England Journal of Medicine belyser läkare och etiker komplexiteten i den pågående Covid-19-pandemin och överväger ur en utilitaristisk synvinkel hur knappa resurser som respiratorer och vaccin bör fördelas mot bakgrund av vår aktuella kunskap om sjukdomen och pandemimodellering.

Artikelförfattarna hävdar att rationering (ransonering med hänsyn tagen till valda prioriteringar) av sjukvården under Covid-19-pandemin är oundviklig: "såvida inte epidemikurvan för infekterade individer plattas av under en mycket lång tid kommer Covid-19 sannolikt att orsaka brist på sjukhussängar, intensivvårdsplatser och respiratorer".

Den verkliga frågan, menar författarna, "är inte om man skall prioritera, utan hur man gör det etiskt och konsekvent". Frågan hur den etiska ramen för fördelningen av resurser kan se ut besvarar artikelförfattarna med att "i samband med en pandemi är värdet av att maximera fördelarna viktigast".

Prioriteringar

När vi till exempel tilldelar respiratorer bör vi prioritera de patienter som har störst sannolikhet för överlevnad om de får respiratorvård, men som osannolikt skulle överleva på annat sätt. Detta skulle förmodligen innebära att man prioriterar yngre patienter, skriver artikelförfattarna. Författarna noterar också att rationering kan innebära att behandling avbryts hos vissa patienter, som har en sämre prognos än andra.

Att avsluta behandling är inte detsamma som att döda, hävdar de: "många riktlinjer håller med om att beslutet att ta ut en knapp resurs för att rädda andra, inte är en dödande handling och inte kräver patientens samtycke. Vi håller med dessa riktlinjer och menar att det är etiskt att göra på det sättet", skriver artikelförfattarna.

Vem får vård?

Författarna diskuterar också frågan om hur ett vaccin mot Covid-19 bör fördelas, ifall ett skulle utvecklas. Den moraliska kalkylen är omvänd i detta fall, menar de. Medan yngre, friskare patienter bör prioriteras vid tilldelningen av intensivvårdsplatser, bör äldre patienter med kroniska sjukdomar prioriteras vid vaccinfördelningen: "yngre patienter bör inte prioriteras för Covid-19-vacciner, som förhindrar sjukdom snarare än botar den, eller för experimentella preventivåtgärder efter exponering eller före exponering. Utgången vid Covid-19 har varit signifikant sämre hos äldre och de med kroniska sjukdomar. Värdet av att rädda liv i maximal utsträckning motiverar att äldre prioriteras vid vaccinering omedelbart efter vårdpersonal och akutvårdare", skriver artikelförfattarna.

Artikelförfattarna kräver avslutningsvis att regeringar och beslutsfattare gör allt för att förhindra brist på medicinska resurser. Med rekommendationerna i artikeln vill de hjälpa myndigheterna att utveckla riktlinjer för att säkerställa att enskilda läkare aldrig själva behöver fatta beslut om vilka patienter som skall få livräddande vård och vilka inte.

Källa: BioEdge (www.bioedge.org) och New England Journal of Medicine (www.nejm.org)