Läkarassisterade självmord ökar stadigt i Kanada, enligt färsk rapport
Förlust av förmågan att delta i "meningsfulla livsaktiviteter" är en viktig anledning till att antalet läkarassisterade självmord nästan fördubblats mellan 2018 och 2019, enligt Kanadas hälsoministeriet.
Årsrapporten om läkarassisterat självmord i Kanada 2019, som för första gången samlar uppgifter från federala, provinsiella och territoriella regeringar och vårdpersonal, publicerades förra månaden. "Antalet läkarassisterade dödsfall ökar stadigt. År 2019 rapporterades 5 631 fall av läkarassisterat självmord i Kanada, motsvarande två procent av alla dödsfall i landet. Siffran visar en ökning med 26 procent jämfört med 2018. Alla provinser har haft en jämn uppgång av antalet läkarassisterade självmord sedan legaliseringen 2016. När alla datakällor beaktas är det totala antalet läkarassisterade dödsfall, som rapporterats i Kanada sedan 2016, 13 946, uppger rapporten. Läs mer >>
Uppgifterna som utgör underlag för rapporten kommer främst från regionernas dödshjälpsövervakningssystem, som lanserades i november 2018. Innan dess tillhandahölls data frivilligt av provinser och territorier. Medelåldern för personer som valde assisterat självmord i Kanada var 75 år. Cancer (67 procent) är det mest omnämnda underliggande tillståndet, följt av luftvägs- (11 procent) och neurologiska sjukdomar (10 procent).
Av de 1 196 läkarna och 75 sjuksköterskor, som gav dödshjälp 2019, gjorde cirka 126 av dem det minst tio gånger, visar rapporten. I 46 fall medgav den som gav dödshjälp att man inte hade frågat patienten om "frivilligheten i dödshjälpsbegäran". För 1 578 personer tog det färre än tio dagar att få dödshjälp.
Ensamhet
De som ger dödshjälp rapporterar att lidandet för personer som väljer assisterat självmord "är nära förknippat med förlust av självständighet". "Att inte längre kunna vara med i meningsfulla livsaktiviteter (82 procent) följt av att inte längre kunna vara aktiv i det dagliga livet (78 procent) och inte längre kunna kontrollera smärta eller oro (56 procent) är oftast rapporterade beskrivningar av patientens outhärdliga lidande". Att känna sig som en börda för anhöriga eller vårdgivare (34 procent) och isolering eller ensamhet (13 procent) var ytterligare skäl för att vilja avsluta livet.
I rapporten konstateras vidare att lagstiftaren i framtiden kan överväga att tillåta läkarassisterat självmord för "mogna minderåriga". Läs mer >> Förra året godkändes drygt 92 procent av ansökningarna om assisterat självmord, av totalt 7 336. Läs mer >> Vid läkarassisterat självmord kan patienten själv inta det dödliga medlet men mycket få gör det. I fjol var det "färre än sju" – övriga förlitade sig på läkaren.
Begränsad palliativ vård
Torontos ärkebiskop, kardinal Thomas Collins, kritiserade i ett uttalande i våras ett lagstiftningsförsök att utvidga dödshjälp, utan att utvidga tillgången till palliativ vård:
"Var är den politiska viljan att driva fram palliativ vård för alla medborgare? Endast 30 procent av Kanadas medborgare har tillgång till kvalitativ palliativ vård även om vi vet att smärta och ensamhet är bland de största rädslorna för dem som lider. ... Om alla hade tillgång till kvalitativ palliativ vård, skulle färre efterfråga en dödlig injektion. Men istället för att utveckla en övergripande vårdkultur, rusar vi mot döden på begäran", beklagar kardinal Thomas Collins.
Kardinalen påpekar även att läkare kommer att tvingas att följa dödshjälpsförfrågningar, eftersom Kanada inte har samvetsfrihet för läkare:
"De som känner att deras liv inte längre har värde måste vara försäkrade av oss alla att så absolut inte är fallet. Det finns värdighet i varje människoliv, inte bara när vi är unga, friska och dugliga, utan ännu mer när vi är ömtåliga och sårbara", påminner kardinalen.
Källor: Aleteia (aleteia.org) och Kanadas regering (www.canada.ca)