Låt avlidna bli spermadonatorer, föreslår brittiska läkare

03 februari 2020

Män i Storbritannien borde kunna donera sina spermier efter döden, anser två brittiska läkare. Det är det senaste desperata förslaget för att minska spermabristen, utan hänsyn till att ett barn aldrig kommer kunna få kontakt med sin biologiska pappa, menar kritiker. 

Bristen på spermadonatorer i Storbritannien har lett till att minst 7 000 prover importeras varje år, främst från Danmark och USA, pga. fertilitetsklinikernas stora efterfråga. Läs mer >> Två brittiska läkare föreslår nu i en artikel i facktidskriften Journal of Medical Ethics (doi.org/10.1136/medethics-2019-105637) att män skulle kunna tillåtas ge samtycke till att deras spermier tas tillvara efter deras död. 

– Vi vet att det finns brist på spermadonatorer i Storbritannien och detta är ett sätt att hantera problemet. Vi tror att det skulle vara etiskt godtagbar att låta män frivilligt donera spermier till för dem okända personer efter sin död, säger Joshua Parker, läkare och etiker vid Wythenshawe sjukhus i Manchester och Nathan Hodson, läkare vid universitetet i Leicester till tidningen The Guardian. 

Tekniskt genomförbart

I sin artikel beskriver läkarna hur de tror att donationer från avlidna inte bara är "tekniskt genomförbara", utan även "etiskt godtagbara". Ett litet antal fall tyder på att spermier som tagits några dagar efter döden kan leda till livskraftiga graviditeter och friska barn. Artikelförfattarna hävdar att även om infertilitet inte är livshotande bör män kunna donera spermier efter döden för att lindra andras lidande. Donationer från avlidna skulle inte bara minska spermiebristen, utan även öka mångfalden av tillgängliga spermier, vilket kan vara ett problem för vissa par som söker efter en viss etnicitet. 

Ingen möjlighet till relation

Artikelförfattarna medger dock att etiken inte är helt enkel. I Storbritannien är spermiedonation inte anonym för att möjliggöra kontakt för barnen efter 18 år med sin biologiska pappa. 

– Vi vet inte vad den psykologiska effekten skulle bli för barn som blir till på detta sätt. Vissa kan se det faktum att donatorn är avliden som fördel om de är oroliga att barnet skulle kunna få en framtida relation med honom, säger Joshua Parker. 

Allan Pacey, professor i andrologi vid universitetet i Sheffield är kritisk mot förslaget: 

Det är en väl argumenterat artikel, som jag ändå är mycket kritisk till. Med tanke på hur långt vi har kommit med att rekrytera donatorer som ställer upp utan anonymitet, känns det som ett bakåtsteg att rekrytera döda donatorer, där en senare kontakt aldrig kan bli av. Jag känner mig väldigt obekväm med idén och föredrar att vi lägger vår energi på att rekrytera yngre, friska donatorer, som har en god chans att leva när barnet börjar bli nyfiket och skulle ha möjlighet till kontakt utan hjälp av ett medium, säger Allan Pacey. 

Sarah Norcross, ordförande för Progress Educational Trust är också kritisk till förslaget: 

– Det bör undersökas huruvida personer som behöver spermadonation vill ha dem av en avliden donator. Det är också viktigt att förstå hur barnen kan påverkas av att aldrig kunna få kontakt med sin biologiska pappa, säger Sarah Norcross. 

Källor: The Guardian (www.theguardian.com) och Science Media Centre (www.sciencemediacentre.org)