Norge vill tillåta äggdonation och assisterad befruktning för ensamstående

I Norge planerar stortinget att debattera en ny biotekniklag under våren. Allt pekar på att äggdonation kommer att tillåtas. Rådgivningsorganet bioteknologirådet har redan sagt ja till äggdonation och assisterad befruktning för ensamstående.

Vid omröstningen i bioteknologirådet röstade åtta ledamöter för äggdonation, medan sju röstade emot. Motståndarnas argument är att äggdonation bryter den genetiska länken mellan mamman och barnet. Bioteknologirådet är ett fristående, regeringsutnämnt råd som är det rådgivande organet för norska myndigheter.

– Äggdonation är en bra hjälp för kvinnor som vill få barn. Detta förslag likställer kvinnor med män som inte kan få barn. De som är emot har också betonat att likabehandlingsargumentet inte är relevant i denna fråga, eftersom det finns en betydande skillnad mellan att donera sperma och ta ut ägg, vilket i det sistnämnda fallet är ett medicinskt ingrepp, säger Ole Frithjof Norheim, ordförande för bioteknologirådet.

Under 2015 röstade en majoritet i bioteknologirådet för äggdonation. Förutsättningen var att de donerade äggen var överskottsägg från ivf-behandlingar och att de skulle befruktas med partnerns sperma, så att det fanns en genetisk koppling mellan barnet och en av föräldrarna. En majoritet i det nya bioteknologirådet vill ha en äggbank som liknar en spermabank som används vid spermadonationer. Anledningen är att det kommer att finnas för få ägg om donation endast ska göras efter ivf-behandling.

Assisterad befruktning för ensamstående

Rådet är också delat i frågan om assisterad befruktning för ensamstående. Åtta ledamöter röstade för och sex emot. De som är emot betonar sårbarheten för det framtida barnet när det växer upp med en ensamstående mamma. Förespråkarna anser att kvinnans starka önskan att få barn väger tyngre än alla nackdelar med att växa upp med endast en förälder.

Olaug Bollestad från Kristelig Folkeparti anser att donatorföräldrar och adoptivföräldrar kan vara lika bra föräldrar som genetiska föräldrar, vilket inte betyder ett ja till ägg- eller embryodonation. Hon påminner om att många barn har existentiella frågor från mycket ung ålder och ifrågasätter att staten underlättar att alltfler barn blir till utan att få tillgång till sitt genetiska ursprung.

– Vi vet lite om de konsekvenser detta kan få för barnen. För vissa barn kan det vara oproblematiskt, men det kan också vara mycket svårt för barn att inte känna till eller ha tillgång till sina rötter, menar Olaug Bollestad.

Bente Sandvig, ledamot i bioteknologirådet, påpekar att vid spermadonation har barnet, enligt nu gällande regler, rätt att få information om donatorn när det fyllt 18 år. Enligt regeringens förslag skall åldersgränsen sänkas till 15 år. Samma regler bör rimligen gälla för äggdonation, menar Sandvig. Dessutom växer barnet upp med en genetisk förälder, förutsatt att man inte tillåter embryo- eller dubbel donation.

Förhandlingen om den nya biotekniklagen i stortinget var utsatt till den 23 april men försenas pga. coronakrisen.

Källa: Vårt Land (www.vl.no)