Tysk domstol: Ingen har rätt att bedöma värdet av en annans liv

En tysk domstol, som dömt i ett fall om närings- och vätsketillförsel för en dement patient, slår fast att ingen människa har rätt att sätta sig till doms över hur mycket en annan persons liv är värt. Två läkare skriver i en artikel i Journal of Medical Ethics att domstolsutslaget bör leda till bättre vårdplanering och kommunikation mellan anhöriga och vårdpersonal.

Det rättsliga begreppet "wrongful life" (ung. felaktigt liv), som målet bland annat handlade om, är extremt kontroversiellt och har avvisats av ett antal domstolar runt om i världen. Det åberopas vanligtvis när ett barn föds med allvarliga födelsedefekter. Föräldrarna stämmer den berörda läkaren för att de inte har fått information om sitt barns funktionsnedsättning och därmed en chans att abortera barnet. Läs mer >> 

Ett fall där begreppet står i centrum och som har gått genom flera tyska rättsinstanser diskuteras i en artikel i facktidskriften i Journal of Medical Ethics (doi.org/10.1136/medethics-2019-105883). Fallet handlar om en demenspatients livslut.

Långvarigt lidande

I april 2019 dömde den tyska federala domstolen Bundesgerichtshof över ett beslut om potentiellt olaglig närings- och vätsketillförsel för en demenspatient. Patientens son försökte, utan framgång, övertyga läkaren och vårdhemmet om att magsonden skulle tas bort. Patienten avled 2011 av lunginflammation och sonen stämde vårdgivaren. Han hävdade att vägran att avbryta närings- och vätsketillförsel orsakade fadern ett långvarigt lidande och krävde 100 000 euro i kompensation för lidande samt 50 000 euro som skadestånd.

Målet gick igenom flera instanser. Bundesgerichtshof kom slutligen förra året fram till att käranden inte lidit finansiell skada. Domstolen betonade det faktum att ingen handling eller underlåtenhet av läkaren kunde ha förbättrat patientens liv i det skede han befann sig. Därför var den påstådda skadan "själva livet".

Livets värde

I domen heter det att ingen tredje person har rätt att döma över livets värde. Det är därför otänkbart att betrakta livet – till och med ett liv i lidande – som en skada, menar domstolen.

Artikelförfattarna i Journal of Medical Ethics anser att fallet väcker viktiga etiska och juridiska frågor angående en tredje parts rätt att bedöma värdet av en annans liv samt begreppet "wrongful life". Kan livet, även när det förekommer lidande, någonsin vara värre än döden? Artikeln diskuterar begreppen "livets värde" och "felaktigt liv", som behandlades av domstolen, och hur dessa begrepp tillämpas inom rättsväsendet.

Vårdplanering

Artikelförfattarnas slutsats är att domstolens vägran att bevilja skadestånd inte bör tolkas som att den motsäger den rådande läran om avbrytande av behandling, vilket kan vara lämpligt i specifika fall. Snarare markerar den en gräns för den rådande principen. Helst skulle domen leda till ett starkare fokus på vårdplanering, menar författarna, då ett centralt problem i det aktuella fallet var den bristande kunskapen om patientens önskemål och otillräcklig kommunikation mellan anhöriga och vårdpersonal.

Källor: BioEdge (www.bioedge.org) och Journal of Medical Ethics (jme.bmj.com)