Vaccinkandidater och oetiska cellinjer

01 december 2020

När nu vaccineringen mot covid-19 närmar sig får Respekt allt fler frågor om vaccinets etiska status. Frågan gäller vilka vacciner som har framtagits med hjälp av cellinjer från aborterade foster och hur vi skall förhålla oss till dem.

Enligt Världshälsoorganisationen WHO är ett vaccin det enda sättet att stoppa covid-19 pandemin. En aktuell artikel i tidningen The New York Times rapporterar att 54 vacciner mot covid-19 just nu genomgår kliniska försök på människor, varav 12 är i fas 3, den sista fasen innan godkännande. Sex vacciner har godkänts för tidig eller begränsad användning. Ett problem när det gäller den etiska bedömningen av vaccinkandidater är den potentiella användningen av cellinjer som har sitt ursprung i en abort och som används vid utveckling, produktion eller testning av ett vaccin.

Det gemensamma goda

Respekt har tidigare redovisat den katolska synen på vaccination, som introducerats av flera tunga instanser som Troskongregationen i skriften Dignitas personae (läs mer >>), biskopskonferensen i England och Wales samt National Catholic Bioethics Center. Alla förespråkar vaccination för att upprätthålla det gemensamma goda. Läs mer >> Senast 2017 meddelade den Påvliga livsakademin att "alla kliniskt rekommenderade vaccinationer kan användas med gott samvete och att användningen av sådana vacciner inte innebär att man förespråkar abort".

Lista över vaccinkandidater

Amerikanska Charlotte Lozier Institute tillhandahåller en lista över vaccinkandidater, där en del listas som oetiska, då man i produktionen använder celler som härstammar från aborterade foster. Skillnaden mellan produktion och testning är viktig av flera skäl. Om vaccinet produceras med hjälp av fosterstamceller odlas det direkt från dessa celler. Medan man vid testningen interagerar en annan kopia av vaccinet eller en del av den kopian med fosterstamceller. Testningen är avslutad när vaccinet ges och då finns inget behov av fosterceller när testet väl är klart.

Vacciner till Sverige

Sverige är med i fyra avtal som EU-kommissionen avser att ingå om att köpa covid-19-vaccin. Det gäller vaccin från Pfizer/BioNTech, CureVac, AstraZeneca och Janssen Pharmaceutica NV (Johnson & Johnson). Enligt Charlotte Lozier Institutes lista får vaccinet från Pfizer/BioNTech grönt ljus då bara en del tester använde fosterceller HEK293. CureVac får helt grönt ljus, inga fosterceller involverades alls i framställningen. AstraZeneca får däremot röda varningstecken från Charlotte Lozier Institute för användningen av HEK293-celler och även Janssen Pharmaceutica NV (Johnson & Johnson) för användningen av fostercellerna PER.C6.

Arbetet med att få tillgång till fler vacciner fortsätter. Sveriges vaccinsamordnare Richard Bergström förväntar sig ett godkännande för Pfizer, Moderna och Astra Zeneca så tidigt som i januari. Det förs förhandlingar med Moderna via EU-kommissonen, men än finns inget tecknat avtal om att köpa vaccinet. Moderna har samma status som Pfizer/BioNTech i Charlotte Lozier Institutes lista.

– Det handlar om att helgardera sig, eftersom inget vaccin faktiskt har godkänts ännu. Vi kan alltså komma i gång med vaccinationerna redan från årsskiftet, säger Richard Bergström till Läkartidningen.

Källor: The New York Times (www.nytimes.com), Regeringen (www.regeringen.se), Läkartidningen (lakartidningen.se), Charlotte Lozier Institute (lozierinstitute.org) och The Public Discourse (www.thepublicdiscourse.com)