Varför begär de äldre i Nederländerna dödshjälp?
Begäran om dödshjälp i Nederländerna kommer från cancerpatienter. Men antalet patienter med demens, psykiska störningar eller multipla geriatriska syndrom ökar stadigt.
En artikel i facktidskriften JAMA Internal Medicine (doi:10.1001/jamainternmed.2020.6895) beskriver 53 patienter med multipla geriatriska syndrom, som fick dödshjälp i Nederländerna åren 2013–2019. Ingen av patienterna befann sig i ett livshotande tillstånd. Majoriteten, 77 procent av dessa patienter var kvinnor, konstaterar artikelförfattarna, som är medlemmar i de nederländska regionala granskningskommittéerna för dödshjälp. Läs mer >>
Anledningarna till att man begär dödshjälp var tillstånd som synstörning, hörselnedsättning, smärta och kronisk trötthet. Hos 62 procent föregicks begäran av ett plötsligt fall med skador. De flesta patienternas lidande var av psykisk natur, som förlust av rörlighet, rädsla, känslor av beroende och social isolering. Författarna drar slutsatsen att olika geriatriska syndrom kan leda till en begäran om dödshjälp och läkarassisterat självmord, som ofta hänger ihop med den sociala och existentiella dimensionen av lidande. Detta leder till ett komplext samspel mellan fysiskt, psykiskt, och existentiellt lidande som förändras över tiden. Läs mer >>
Enda åtgärd är dödshjälp
I en medföljande ledare kommenterar Diane Meier, läkare vid Mount Sinai Hospital i New York artikeln:
"Även om fallstudierna beskriver nödsituationer, som fallolyckor, ensamhet, social isolering och minskad livsglädje, verkar den enda åtgärden som erbjuds vara dödshjälp. Minskar det (snabba, enkla och billiga) alternativet dödshjälp läkarnas ansvar att förespråka värdet i ett fortsatt liv för patienten? När läkarassisterat självmord legaliseras: när övergår rättigheten till skyldighet? Särskilt när anhöriga har det ansträngt och samhället nekar patienter och anhöriga resurser till säker och pålitlig vård. De över 50 000 dödsfallen på vårdhemmen genom covid-19 har avslöjat bristen på investeringar och år av underfinansiering i vård och säkerhet hos våra mest utsatta vuxna", skriver Diane Meier. Läs mer >>
Orsak till förtvivlan
Hon konstaterar vidare att "riktlinjerna för läkarassisterat självmord förutsätter att de som ger dödshjälp har både utbildning och tid att noggrant undersöka begärans innebörd med både patienter och anhöriga, att förstå orsaken till förtvivlan, och att erbjuda och pröva alternativa lösningar för att minska lidandet. Att vara närvarande under lidandet och att ge uppmuntran och bekräftelse av värdet och betydelsen av ett fortsatt liv. De flesta gör inte det", beklagar Diane Meier.
"Att tillåta läkarassisterat självmord i sådana sociala situationer kommer nära en samhällsvärdering, som stöds av synen att vissa liv inte längre är värda den investering som krävs för att bevara dem – den implicita tron att både individen och samhället skulle ha det bättre om patienten var död. Detta är just den typ av tänkande som ledde till beslutet i USA:s högsta domstol 1927 att en stat har rätt att med våld sterilisera personer som anses olämpliga att få barn, de tyska läkarnas stöd till eugenisk sterilisering i början av 1930-talet och slutligen till Tysklands eutanasiprogram för de ’liv som inte är värda att leva’", varnar Diane Meier i sin ledare i JAMA Internal Medicine (doi:10.1001/jamainternmed.2020.6884) Läs mer >>
Källa: JAMA Internal Medicine (jamanetwork.com)