Varför gränsdragningar vid dödshjälp för psykisk sjuka inte fungerar

Den framstående psykiatern från Kanada, John Maher, hävdar att läkarassisterat självmord inte bör legaliseras för personer vilkas enda underliggande tillstånd är psykisk sjukdom, eftersom föreslagna skyddande gränsdragningar kommer att misslyckas med tiden.

John Maher är psykiater, ordförande för Ontarios psykiatriska förening, och chefredaktör för facktidskriften Journal of Ethics in Mental Health. I några punkter förklarar han varför självmordsprevention och läkarassisterat självmord i grunden är oförenliga med varandra, både som moraliska och pragmatiska ställningstaganden:

Den "second opinion", som krävs för att dödshjälp skall godkännas kan inhämtas från en psykiater som har relativt liten kännedom om patienten.

Även när patienter utvärderas under vanliga omständigheter är risken stor för att olika läkare kommer fram till olika diagnoser. Enligt officiella uppgifter ställs eniga diagnoser endast i ca. 65 procent av fallen.

Vad är obotligt?

Tidigare erfarenheter från länder som tillåter dödshjälp är att ett litet antal entusiastiska läkare utvecklar en särskilt låg tröskel för godkännande och blir en magnet för dem som söker få dödshjälp.

Begreppet "obotligt" vid psykiska störningar är svårfångat. Det kan ta år att avgöra om patientens tillstånd är obotligt eller inte. Inte minst eftersom patienten har rätt att vägra behandling och behandlingsvägran är ganska vanligt inom psykiatrin. Lagen säger att förutsättningen för att bevilja dödshjälp är att det inte finns några "rimliga alternativ-behandlingar". Vem bestämmer vad som är "rimligt"? Läkaren? Patienten? Vilken läkare? Det finns en stor variation i åsikter i denna fråga bland professionella och experter och mellan läkare och patienter.

Väl genomtänkt beslut?

Psykiatriska tillstånd kännetecknas ofta av "hopplöshet och kognitiva snedvridningar", vilket gör att de juridiska kriterierna för "icke-ambivalent beslut" eller "väl genomtänkt beslut" är mycket mer problematiska vid större psykiska störningar.

John Maher anser att bristerna inom psykvården är den frågan som bör få en mer framträdande plats i det kanadensiska samhället. Det är den som kräver resurser, uppmärksamhet och medkänsla, inte "en kortslutning för att möjliggöra och tillhandahålla självmord via dödshjälp för denna lidande patientgrupp".

Källor: CBCNews (www.cbc.ca) och ImpactEthics (impactethics.ca)