Nederländernas första surrogatbarn har fyra föräldrar

Nederländerna har fått sitt allra första barn efter ett lagligt surrogatmoderskapsavtal mellan en surrogatmamma och ett homosexuellt par. Barnet föddes den 5 augusti efter en äggdonation vid Nij Geertgen fertilitetscenter och det har nu fyra föräldrar.

Sättet på vilket det här barnet har kommit till världen är unikt på flera sätt. Det är första gången som surrogatmoderskap i Nederländerna officiellt har beställts av ett manligt par och genomförts med hjälp av äggdonation. Barnet har alltså en biologisk och juridisk far (en av de två männen som har ingått avtalet donerade sperman), ytterligare en juridisk far (den andre mannen), en födelsemor (surrogatmamman) och en genetisk mor (äggdonatorn).

Rättsliga ramar

Surrogatmoderskap i Nederländerna har legaliserats gradvis. Även om kommersiellt surrogatmoderskap inte är formellt förbjudet tillåts inte professionell eller kommersiell förmedling mellan surrogatmamman och de tilltänkta föräldrarna. Det är också förbjudet att publicera annonser på sociala nätverk för att rekrytera eller erbjuda en surrogatmammas tjänster. Surrogatmoderskap får genomföras utan mellanhänder, på en klinik i Nederländerna, med ersättning till surrogatmamman. Storleken på avgiften är inte fastlagt.

Fram till 2018 tilläts surrogatmoderskap i landet endast med den tilltänkta mammans (vars livmoder inte fungerar) könsceller.

Sedan slutet av 2018, i och med ändringen av Embryolagen, tillåter Nederländerna surrogatmoderskap med könsceller från endast en av de två beställande föräldrarna. Reformen banade väg för surrogatmoderskap för samkönade par genom spermadonation från en i paret samt äggdonation från en kvinna som inte är surrogatmamman.

Den nederländska lagstiftningen ger inte det tilltänkta paret juridiskt föräldraskap per automatik. De måste följa ett adoptionsförfarande, vilket innebär att surrogatmamman formellt avstår från barnet efter förlossningen.

Ännu mer flexibelt?

2020 anordnades ett offentligt samråd om ett lagförslag som skulle göra det rättsliga systemet för surrogatmoderskap i Nederländerna ännu mer flexibelt, bland annat genom att tidigt erkänna föräldrar- barnförhållandet mellan barnet och det par som vill bli föräldrar. En rådgivande kommitté hade redan 2016 undersökt frågan.

Detta tillvägagångssätt återspeglar det arbete som för närvarande utförs på internationell nivå av Haagkonferensen och syftar till att anta en internationell konvention om ömsesidigt erkännande av familjeband till följd av ett surrogatavtal, mellan de undertecknande länderna.

I november 2019 hördes en grupp donator och surrogatbarn i FN i samband med barnkonventionens 30-årsdag. Det var första gången som en stor internationell grupp personer, som blivit till genom donation av könsceller och surrogatmoderskap, fick möjligheten att berätta om sina liv inför FN. De personliga berättelserna belyste främst konsekvenserna av att de som är närmast berörda av surrogatprocedurerna i praktiken ignoreras helt.

Källor: Institut Européen de Bioéthique (www.ieb-eib.org) och Nederländska regeringen (www.government.nl)