Ny etisk debatt om odling av mänskliga celler i apor

Forskare från USA och Kina har tagit framapaembryon som innehåller mänskliga celler. Forskarna vill kunna odla mänskliga organ i djur för att kunna öka antalet organ som är tillgängliga för transplantationer. Studieresultaten har väckt liv i debatten om etiken i den sortens experiment.

Under de senaste åren har forskare producerat gris- och fårembryon som innehåller mänskliga celler. Läs mer >> Nu har det också bekräftats från forskarhåll att det har producerats makakembryon som innehåller mänskliga celler med syftet att visa att cellerna kan överleva och till och med föröka sig. Den sortens embryon kallas människa-djur hybrider och är organismer vilkas celler kommer från två eller flera individer. I detta fall handlar det om två olika arter: en makak och en människa.

Enligt forskargruppen, som leds av Juan Carlos Izpisua Belmonte från Salk Institute i USA, ger resultaten en ny inblick i kommunikationsvägar mellan celler av olika arter, vilket kan hjälpa att skapa hybrider med arter som är mindre nära släkt med människan.

Levde 19 dagar

Studien, som publicerades i tidskriften Cell (doi.org/10.1016/j.cell.2021.03.0209), visar hur forskarna tog specifika mänskliga fosterceller, s.k. fibroblaster, och omprogrammerade dem till stamceller. Dessa infördes sedan i 132 makakembryon sex dagar efter befruktningen.

— Tjugofem mänskliga celler injicerades och i genomsnitt observerade vi cirka fyra procent av mänskliga celler i apans epiblast, säger Jun Wu, studiens medförfattare från University of Texas Southwestern Medical Center.

Embryona fick utvecklas i laboratoriet i 19 dagar efter det att stamcellerna injicerades. Att embryona innehöll mänskliga celler kunde man se på att de mänskliga stamcellerna producerade ett fluorescerande protein. Alla 132 embryona innehöll mänskliga celler dag sju efter befruktningen, men när de utvecklades vidare minskade andelen mänskliga celler över tiden.

— Vi har visat att de mänskliga stamcellerna överlevde och genererade ytterligare celler, vilket normalt skulle hända då primatembryon utvecklas och bildar celler som så småningom leder till alla djurens organ, säger Juan Carlos Izpisua Belmonte till The Guardian.

Forskarna såg viss kommunikation mellan mänskliga celler och makakceller som möjliggjorde att en del embryon utvecklades till den punkt där olika celltyper börjar skilja sig åt. Nu hoppas forskarna att deras resultat kan leda till en större förståelse för embryoutvecklingen och potentiellt hjälpa till framsteg inom regenerativ medicin och tillväxten av mänskliga organ för transplantation.

Är det etiskt?

Även om hybrid-embryonas tillväxt avslutades efter 20 dagars utveckling, har arbetet väckt etiska frågor, särskilt när det gäller vad tekniken kan leda till i framtiden. Läs mer >> Professor Julian Savulescu, från Oxford Uehiro Centre för praktiskt etik säger till BBC att arbetet "öppnar Pandoras ask för mänskliga-icke-mänskliga hybrider".

— Dessa embryon förstördes efter 20 dagars utveckling. Men det är bara en tidsfråga innan mänskliga-icke-mänskliga hybrider framgångsrikt utvecklas, kanske som en källa till organ för människor. Det är ett av de långsiktiga målen för forskningen, säger Julian Savulescu.

Sarah Norcross, som leder den brittiska tankesmedjan Progress Educational Trust, menar att samtidigt som det sker betydande framsteg inom embryo- och stamcellsforskning, finns det ett tydligt behov av offentlig debatt om det etiska och reglerande utmaningarna.

Källor: BBC (www.bbc.com), Deutsches Ärzteblatt (www.aerzteblatt.de) The Guardian (www.theguardian.com) och BioNews (www.bionews.org.uk)