Brittisk myndighet driver radikala förslag för forskning på embryo
Storbritanniens myndighet för fertilitetsfrågor, HFEA, försöker liberalisera lagstiftningen om tekniker för att manipulera mänskliga embryon för assisterad befruktning och forskning.
Den brittiska tidningen The Guardian beskriver planerna som ”den största översynen av fertilitetslagstiftningen på 30 år”. HFEA vill också ”framtidssäkra” lagstiftningen så att forskare inte hålls tillbaka av föråldrade bestämmelser. HFEA planerar att inleda ett samråd i september innan man kommer med rekommendationer om ändringar av lagen från 1990 om mänsklig befruktning och embryologi. Även om förslagen är radikala hoppas HFEA att de skall kunna genomföras före årets slut.
Fyra radikala nya metoder
- Ägg och spermier odlade i laboratorium. Detta är fortfarande inte möjligt för människor, men det har lyckats på möss. Ett amerikanskt företag, Conception, arbetar redan med att skapa äggceller från stamceller för att hjälpa infertila kvinnor att bli gravida. Företagets grundare, Matt Krisiloff, är homosexuell och anser att en framgångsrik teknik skulle göra det möjligt för homosexuella par att få egna barn. ”Detta kan bli en av de viktigaste teknikerna som någonsin skapats”, står det på företagets webbplats. Läs mer >>
- Modifiering av människans arvsmassa. För närvarande är detta inte tillåtet och den allmänna opinionen motsätter sig det. Om effektivitets- och säkerhetsfrågorna kan lösas bör dock lagstiftningen ändras så att förändringar i könscellerna tillåts, anser HFEA. Läs mer >>
- Barn med “tre föräldrar”. Den brittiska lagstiftningen ändrades 2015 för att tillåta mitokondriedonation. HFEA vill att lagen ska bli ännu mer tillåtande. Läs mer >>
- Konstgjorda embryon. Detta är embryoliknande strukturer framställda från stamceller. Forskare har skapat dessa embryoliknande strukturer, med ett hjärta som slår och en primitiv hjärna, från musceller. De liknar ”riktiga” embryon, men de behöver inte ägg eller spermier för att bildas. Läs mer >> Man försöker nu kopiera arbetet i mänskliga celler, och vissa anser att det krävs nya rättsliga riktlinjer. Dessutom skulle många forskare vilja se att ”14-dagarsregeln” ändras. Läs mer >> Lagstiftningen bör tillåta dessa, menar HFEA.
Utvecklingen inom reproduktionsbiologin går allt snabbare och brittiska forskare och HFEA är rädda att hamna på efterkälken. ”Lagen riskerar att bli överspelad av både utvecklingen inom regleringspraxis och utvecklingen inom den vetenskapliga forskningen”, säger HFEA.
Källor: The Guardian (www.theguardian.com) och BioEdge (bioedge.org)