Europadomstolen undergräver yttrandefriheten om Downs syndrom

Franska myndigheter ansåg att en film om Downs syndrom är ”störande” för kvinnors samvete och inte ”ett budskap av allmänt intresse”, varför de bromsade utsändningen. Jérôme Lejeune-stiftelsen har väckt klagan mot vad de anser är ”orättvis censur” men Europadomstolen för mänskliga rättigheter har avvisat klagan.

Det handlar om kortfilmen ”Dear Future Mom”, som producerats av franska Downs syndrom-organisationer i samarbete med Jérôme Lejeune-stiftelsen, den ledande organisationen i Frankrike för forskning om och vård av personer med Downs syndrom. Filmen börjar med att citera ett e-postmeddelande från en gravid kvinna som ber om råd: ”Jag väntar barn. Jag har upptäckt att han har Downs syndrom. Jag är rädd: vad för slags liv kommer mitt barn att få?”. Därefter följer meddelanden från 15 personer med Downs syndrom där de lugnar den oroliga kvinnan med att livet med Downs syndrom kan vara tillfredsställande och berikande. Läs mer >> 

— Yttrandefriheten är grunden för varje fritt och demokratiskt samhälle, och den är en bärande pelare i mänskliga rättigheter jorden runt. Vi anser att varje röst förtjänar att bli hörd, och därför representerade vi Fondation Jérôme Lejeune vid Europadomstolen för mänskliga rättigheter. Detta är ett misslyckande för rättvisan, inte bara för personer med Downs syndrom och för dem som arbetar för funktionsnedsattas rättigheter, utan för alla som är intresserade av yttrandefrihet i Europa, säger Jean-Paul Van De Walle, från juristbyrån ADF International som företräder stiftelsen.

Censur

Filmen delades på olika franska medieplattformar. År 2014 utfärdade den franska radio- och tv-myndigheten en varning och hävdade att filmen ”stör kvinnors samvete, som i enlighet med lagen hade gjort olika personliga livsval”. Ett brev skickades till de tre tv-kanaler som hade sänt filmen och uppmanade dem att sluta sända den i de sändningstider som var reserverade för ”meddelanden av allmänt intresse”, vilket resulterade i att filmen censurerades.

Jérôme Lejeune-stiftelsen bad kanalerna att sända filmen igen, vilket inte besvarades. Trots detta fick filmen flera utmärkelser från Cannes International Festival of Creativity och Art Directors Club of Europe och delades flitigt runt om i världen. Den har setts långt över åtta miljoner gånger enbart på YouTube. Stiftelsen ifrågasatte myndighetens censur av filmen. En fransk domstol ansåg att censuren inte var felaktig rättstillämpning, och filmen sändes inte vidare. Stiftelsen överklagade till Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna.

Domstolen ansåg inte att stiftelsens yttrandefrihet hade kränkts, trots att den franska regeringen själv hade erkänt, både i det nationella förfarandet och inför domstolen, att sändningsmyndighetens skrivelse ”i hög grad hade påverkat tv-kanalernas beteende och uppmanat dem att undvika framtida sändningar av det berörda budskapet”.

”Förtjänar att höras och synas”

Mer specifikt ansåg domstolen att Jérôme Lejeune-stiftelsen inte kan göra anspråk på att vara ett ”offer” i enlighet med Europakonventionen om mänskliga rättigheter, eftersom filmen hade sänts flera gånger innan den franska myndigheten ingrep. Domstolen ansåg inte heller att det fanns tillräckliga bevis för att det fanns något direkt samband mellan å ena sidan det brev som sändningsmyndigheten skickade och å andra sidan tv-kanalens senare vägran att sända filmen.

— Domstolens avvisan är beklaglig, eftersom den sänder signalen att regeringar får utöva påtryckningar för att tysta personer med Downs syndrom i offentligheten. Detta bidrar till en kultur av diskriminering, som vi måste stå emot om vi verkligen skall värna om funktionsnedsattas värdighet. Barn och vuxna med Downs syndrom förtjänar att höras och synas i samhället, säger Jean-Paul Van De Walle.

Domstolens avvisan står i kontrast till flera nationella beslut i Europa som bekräftar rätten till yttrandefrihet. I juni fann en domstol i Slovenien att ett statsägt bussbolag inte får censurera annonser som förespråkar livet. I Storbritannien överklagade en kvinna framgångsrikt ett straff hon fått för att i tysthet promenera och be nära en abortklinik. I augusti dömdes en kommun i Tyskland att inte kunna förbjuda fredliga och tysta bönesammankomster i närheten av en abortklinik. Läs mer >> 

Källa: ADF International (adfinternational.org)